Ledarskapets roll för framtidssynen

I min enkätundersökning om pedagogiskt ledarskap ställde jag två frågor om framtidsutsikterna för den egna verksamheten och för den egna viljan att bli kvar i verksamheten. De deltagande arbetar inom förskola, grundskola eller fritidshem. Det finns en mängd faktorer som kan spela in men det jag är särskilt intresserad av är ledarskapets inverkan på framtidsutsikterna. Av 14 ledarskapsrelaterade påståenden är det två som kan förväntas ha större inverkan. Det handlar om ledarens vision för verksamheten och ledarens mål för verksamheten. Vad som i övrigt framträder som betydelsefullt lät jag vara öppet.

Påståendena lyder ungefär så här (justerade för att passa alla verksamheter):

Jag har en positiv framtidssyn när det gäller den verksamhet jag arbeta inom

Jag har en positiv framtidssyn när det för egen del gäller fortsatt arbete inom verksamheten

I enkäten kunde deltagarna helt hålla med eller inte alls hålla med och allt däremellan.

Frågorna är nu (1) vilka aspekter av ledarskapet som har störst inverkan på dessa framtidsutsikter och (2) hur stor inverkan de har. Jag har använt mig av statistisk analys för att svara på frågorna.

Jag har en positiv framtidssyn för verksamheten

Här är det tre aspekter av ledarskapet som utkristalliserar sig om man ställer alla 14 aspekterna bredvid varandra för att se vilka som har en inverkan (F = 46.28, p<0.001). Övriga aspekter faller bort. Det handlar om ledarens vision för verksamheten, ledarens mål för verksamheten och om ledaren kommunicerar att den anställda gör ett bra arbete. Dessa tre aspekter kan förklara 18 procent av den anställdes framtidssyn. Om den anställde har en positiv framtidssyn så kan denna alltså till 18 procent förklaras av ledarens mål, återkoppling och visioner. Om den anställde har en negativ framtidssyn så beror det till 18 procent på ledaren. Just mål för verksamheten, som är den viktigaste faktorn, kan på egen hand förklara 15 procent av en positiv eller negativ framtidssyn. Vi får alltså inte underskatta ledarskapets betydelse för hela den pedagogiska verksamheten som de anställda ingår i. Här kan man tänka att landets allmänna politik och samhällets värdering av verksamheten har stor roll och likaså individens personlighet och påverkan inom det sociala nätverket.

Jag har en positiv framtidssyn för mitt fortsatta arbete i verksamheten

När det gäller om den anställda vill jobba kvar i sin nuvarande verksamhet är det åter tre aspekter som framträder medan övriga faller bort (F = 61.77, p<0.001). Viktigast är ledarens mål för verksamheten följt av om ledaren talar om för den anställda att hen gör ett bra jobb och slutligen om ledaren känner tillit till den anställda. Dessa tre faktorer kan tillsammans förklara nästa 23 procent av om den anställda har en positiv eller negativ framtidssyn för sin egen del i verksamheten. Den viktigaste faktorn, ledarens mål för verksamheten, kan ensam förklara ca 17 procent. Andra faktorer som kan ha stor betydelse är arbetsmiljön, lönen, arbetskamraterna och livssituationen i övrigt.

Avslutande funderingar

Det är känt sedan tidigare vilken betydelse ledarskapet har för om de anställda trivs, gör ett bra jobb och om de vill vara kvar på arbetsplatsen. Denna enkätstudie pekar ut fyra aspekter av ledarskapet som har störst betydelse för framtidssynen, oavsett om den är positiv eller negativ. Det är ledarens vision för verksamheten, ledarens mål för verksamheten, ledarens tillit till den anställda och om ledaren regelbundet talar om för den anställda att hen gör ett bra jobb. Andra aspekter av ledarskapet är viktiga för andra delar av de anställdas tillvaro men när det gäller framtidssynen är det dessa fyra områden som har betydelse.

Jag har använt mig av regressionsanalys som statistisk analysmetod som ger en trolig bild över hur stor inverkan en eller flera faktorer kan förväntas ha. Ett problem är dock att det inte går att med säkerhet säga något om orsakssambanden. Att faktorerna hänger samman på ett starkt sätt är utan allt tvivel men att det skulle vara en faktor som ensidigt påverkar en annan är osäkert.

I en jämförelse mellan deltagarna från de tre verksamheterna är det personalen i fritidshemmet som har den mest negativa framtidssynen. Det stämmer också överens med att det är för fritidshemsverksamheten som rektorer har svårast att formulera visioner och mål. Som en följd av detta är det svårt att avgöra om personalen gör ett bra jobb eller inte. Därför uteblir återkopplingen oftare.

Det står genomgående klart att mål och återkoppling är centrala delar av utbytet mellan ledare och följare.

Andra inlägg

• Ledarskap och lärande i arbetslivet
• Mäklare på södermalm
• Rätt kompetens skapar mervärde på sociala medier
• Pedagogiska mellanledare
• Metakunskap
• Informellt ledarskap
• Hörselstöd i lärandemiljöer
• Ärligt ledarskap
• Konflikter i studiegrupper
• Visuell kommunikation - kartor