En ledarskapsmodell

Min syn på ledarskap är i mycket en syntes av flera tidigare ledarskapsmodeller. Eftersom jag har ägnat mig mycket åt lärande och kommunikation finns dessa aspekter med för att beskriva hur ledarskap kan fungera. Om du vill lära dig mer om ledarskap kan jag föreslå en ledarskapskurs som har fokus på just nedan beskrivna ledarskapsmodell.

Den modell som Robert Katz föreslog 1955 är en bra utgångspunkt. Hans modell är en färdighetsmodell (Skill) som utgår ifrån tre typer av färdigheter. Den första kallar han tekniska färdigheter och avser det man gör i kärnverksamheten. Om det är en organisation som tillverkar något omfattar den tekniska färdigheten hur tillverkningen i detalj går till. Om det är en organisation som erbjuder tjänster omfattar den tekniska färdgiheten hur dessa tjänster erbjuds.

Den andra färdigheten kallas för humana färdigheter och avser på ett ungefär social kompetens. Här kan man tänka sig att relationskompetens och kommunikationskompetens ingår. Den tredje färdigheten kallas konceptuell färdighet och avser sådant som har med visioner, mål och strategier att göra. Det handlar om att förstå verksamheten på ett högre plan och att kunna staka ut en riktning i det ständiga förbättrings- och förändringsarbetet.

Nästa inspirationskälla är Warren Bennis som på 1990-talet utvecklade en ledarskapsmodell med fyra kompetenser (och något senare lade till två). Dessa kompetenser handlar om förmågan att rikta andras uppmärksamhet på verksamhetens vision och mål, om förmågan till ett gemensamt meningsskapande (som bygger på kommunikationskompetens), om förmågan att skapa tillit och om förmågan att förstå sina egna förmågor (möjligheter och begränsningar som stöd för när man ska delegera). De två sista handlar om förmågan att hantera kontexten och att hantera handlingar/händelser.

Vid samma tid lade Kevin Barge fram en ledarskapsmodell som baseras på kommunikationskompetens. Därtill ser han vikten av att kunna hantera den informationsmiljö (kunskapsmiljö) som man befinner sig i, kunna nätverka, hantera relationer och fatta beslut.

Sedan femfaktormodellen (som baseras på en kombination av fem personlighetsdrag) har fått ett uppsving inom ledarskapsforskning, och visar sig kunna förklara ungefär 25 procent av framgång och misslykande för ledare, bör även den ha en plats i en ledarskapsmodell.

Utifrån dessa modeller och några faktorer som visar sig vara ytterst värdefulla för ledarskap och följarskap (som t.ex. motivation, återkoppling och kontroll) får jag fram en modell som ser ut så här.

 

 

Vision och mål är alltid ledstjärnor för alla organisationer. För att formulera rimliga visioner och mål gäller det att ledaren har nödvändiga kunskaper och kompetenser inom den verksamhet hen leder. Ledaren kan bildligt sägas stå i kunskapsfältet och blicka mot framtiden. Inslaget av kontroll handlar om att som ledare känna att man har kontroll över situationen. Det handlar inte om att kontrollera någon eller något. Den som inte har kontroll över situationen kan inte fatta rimliga beslut. När det gäller tillit så är det lika viktigt att följarna har tillit till sin ledare som att följarna känner att de har ledarens tillit. Det senare är enligt metastudier en något viktigare faktor. Du utför ditt uppdrag bättre om du känner att ledaren tror på dig.

Det som skiljer kompetensmodeller från historiskt tidigare modeller är att lärande utgör en avgörande aspekt. De färdigheter som gör en individ till en bra ledare är sådana färdigheter som kan läras, förbättras och förfinas. Idén som många fortfarande har att man föds till ledare är mindre intressant om man utgår från en kompetensmodell. Även om vissa har lättare för några av komponenterna i modellen finns det ingen som går rakt in i ett ledarskapsuppdrag utan att behöva lära sig hur man blir en bra ledare. Det är en ständig utveckling. Som ledare kan man inte säga att man är ledare utan man blir ledare. Hela tiden.

Alla komponenter har brett forskningsstöd från flera decenniers forskning. Det som är lite oklart är om alla komponenter är lika viktiga. Det kan man avgöra enbart om alla ingår i en och samma studie. Det har inte gjorts tidigare. Vissa har ingått i samma studie men långt ifrån alla samtidigt. I en nylig enkätstudie har jag låtit stora delar av modellen ingå och den visar att kärnkomponenterna är helt avgörande för ett kompetent ledarskap.