Vad utmärker pedagogiskt ledarskap specifikt i förhållande till ledarskap i generella termer?

Jag höll nyligen en gästföreläsning om kommunikation i klassrummet vid Malmö Universitet där jag i slutet fick en fråga från en av åhörarna. Han hade, som det verkade, erfarenhet av ledarskap utanför skolans värld och undrade nu på vilket sätt ledarskap i klassrummet skiljer sig från ledarskap generellt. Jag gav ett relativt kortfattat svar på plats så jag tänker brodera ut svaret lite mer här. För ungefär ett år sedan fick jag en liknande fråga från en professor i ett annat ämne än mitt eget. Han undrade om jag menade något särskilt med pedagogiskt ledarskap som skiljer sig från ledarskap generellt. Det svar jag gav då var inte tillräckligt uttömmande, enligt mig själv, så jag tar även med detta i mitt svar.

När man pratar om pedagogiskt ledarskap menar man ofta ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp vad det innebär att vara en pedagogisk chef och det behöver inte ha med pedagogisk verksamhet att göra. I detta inlägg fokuserar jag dock på ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Här ser jag ledarskap på fyra nivåer:

  • Huvudmannen för den pedagogiska verksamheten (verksamhetschef eller VD)
  • Rektor
  • Förstelärare eller gruppledare
  • Lärare (som är ledare för undervisningen med eleverna)

Det första som är specifikt för ledarskapet i pedagogisk verksamhet och som är giltigt på samtliga fyra nivåerna är att verksamheten är styrd av en läroplan som anger en rad specificeringar kring innehållet. Alla verksamheter har lagstadgade regleringar för hur man kan agera men få verksamheter har regleringar kring innehållet. Detta innebär att man som huvudman och även på lägre nivåer måste kunna leva upp till en rad kriterier som en eller flera myndigheter granskar regelbundet. En ledare för pedagogisk verksamhet måste ha koll på vilka krav som ställs och hela tiden anpassa verksamheten efter detta.

Som ledare för pedagogisk verksamhet har man fokus på kunskap och lärande. Detta är särskilt framträdande för lärare (inklusive förstelärare och gruppledare) då de planerar sina aktiviteter kring kunskapsmål och lärandemål. Rektorer behöver hela tiden ta hänsyn till detta genom att skapa goda förutsättningar för lärare och elever. Detta skiljer sig från annat ledarskap då kunskap och lärande sällan är det primära för ledare i andra verksamheter.

Ledare i allmänhet ska leda organisationer i en viss riktning, gärna genom inspiration och motivation, medan lärare inte har detta som ett centralt uppdrag. Inspiration och motivation får gärna finnas med men de leder inte grupper att utföra saker tillsammans. Rektorer och de som är huvudmän för verksamheten leder på ett sätt som rör hela organisationen.

Lärare har till uppdrag att bedöma och betygsätta individers prestationer och kunskaper. Ledare i allmänhet är inte ointresserade av individuella prestationer men har främst fokus på hur kollektivet lyckas. En bra ledare gör gruppen/organisationen bättre. En bra lärare gör individen bättre. Jag vill även poängtera att alla lärare inte bedömer och betygsätter elever. Därmed är denna skillnad för dessa lärare inte lika framträdande.

En lärare har till uppdrag att få eleverna igenom och ur systemet. De som klarar sig bäst genom systemet har vissa fördelar när de ska in i andra system. En ledare för en icke-pedagogisk verksamhet vill gärna att de anställda utvecklar sig men de bästa medarbetarna vill ledaren gärna ha kvar i den egna organisationen. En ledare behöver både motivera medarbeterna att prestera väl och motivera dem att stanna kvar (genom beröm, förmåner, bonus och hög lön).

Att som lärare undervisa i ett ämne kräver att denna kan sitt ämne väl. Detta är inte oviktigt för ledare i allmänhet, som man kan läsa i mina tidigare inlägg, men inte alls så viktigt som det är för lärare. Därtill kan man säga att förstelärare och gruppledare (som ofta är ledare för en ämnesgrupp) ska ha fördjupade kunskaper inom både ämnet och ämnesdidaktik. När man kommer högre upp i hierarkin av det pedagogiska ledarskapet är det mindre viktigt att ha ämneskunskaper utan mer att ha kunskaper om verksamheten i mer allmänna termer. Där är skillanderna mot ledare i andra verksamheter obefintliga.

Utan att göra listan för lång finns det såklart en rad likheter mellan ledare i allmänhet och ledare i pedagogisk verksamhet. Jag vill särskilt lyfta tydlighet och goda relationer. I de studier jag själv har utfört respektive tagit del av är tydlighet viktigt för alla ledare. Följare (även elever) behöver det för att göra bra ifrån sig. Goda relationer är alltid viktigt för ledare i förhållande till följare. Man ska dock inte, i något fall, förvirra en god relation med vänskap. Som ledare/lärare ska man inte eftersträva att bli vän med sin följare/elev.

Jag har tagit upp de skillnader jag kan komma på när man jämför ledare i allmänhet oc ledare i pedagogisk verksamhet (eller det vi ibland kallar pedagogiskt ledarskap). Det är framfört allt lärare som ledare som skiljer sig från andra sorters ledare. Ju längre ifrån man som ledare är det som sker i klassrummet desto större likheter med ledare i andra verksamheter.

Om du kan komma på fler skillnader får du gärna kommentera nedan.

2 feb 2019