Blogg | Ledarskap, Lärande och Kommunikation

Blogg

 

Utbildning, undervisning och lärande

16 aug 2018

Det dök upp en fråga i forskarnätverket researchgate.net som jag valde att svara på. Eftersom svaret uppskattades av många och rekommenderades så har jag valt att presentera fråga och svar här.

Frågan som en forskare ställde löd så här:

What is the difference between education, teaching and learning?

Mitt svar löd så här:

Learning is a process of increasing or reorganizing knowledge (theoretical or practical). It can be both formal and informal. Education is a formal way of organizing learning situations that are based on a system of selected and structured knowledge. Teaching is an intended act to enable learning, usually in a formal context. A guided kind of learning. The intention does not always lead to learning. Teaching can actually make learning more difficult. Note that learning can happen anywhere at anytime. Both within the system of education and outside of it. Learning does not have to involve teaching. You can learn on your own. You can learn from others mistakes. Also note that teaching can involve learning for the teacher. You can both learn more about the subject and about how to teach while you are doing it.

Det kan vara lite problematiskt med en direktöversättning så jag översätter så nära det går.

Fråga: Vad är det för skillnad på utbildning, undervisning och lärande?

Svar: Lärande är en process som ökar eller omorganiserar kunskap som kan vara både teoretisk och praktisk. Praktisk kunskap kan vara allt från att klippa med en sax till hur man cyklar till hur man skriver på ett tangentbord. Det kallas ofta hur-kunskap eller att veta hur. Teoretisk kunskap är vad-kunskap och innebär att veta något om något. Till exempel namnet på Sveriges huvudstad eller att det går tåg mellan Göteborg och Stockholm. Lärande kan vara både formell och informell. Med formellt lärande menas att lärandesituationen är planerad och strukturerad och i någon mening reglerad. Lärandet kan inte göras hur som helst, när som helst, var som helst och med vem som helst. Informellt lärande är allt annat lärande som sker avsiktligt.

Utbildning är ett formellt sätt att organisera lärandesituationer som baseras på utvald och strukturerad kunskap. En utbildning ska erbjuda viss kunskap, inte vilken kunskap som helst och helst inte "okunskap". Undervisning sker i regel inom ramen för utbildning och är då en serie avsiktliga handlingar för att möjliggöra lärande av viss kunskap. Undervisning är vanligtvis formell. Undervisning är en form av väglett lärande. Även om avsikten med undervisning är att andra ska lära sig behöver det inte vara fallet. Den som deltar i undervisning kan lära sig det som en undervisande lärare avser men den kan också lära sig något annat, något felaktigt eller inget alls. Det som rubriceras undervisning kan uppfattas som förvirrande och blir därmed något som försvårar lärande snarare än underlättar lärande.

Lärande kan ske var som helst och när som helst. Det behöver inte relateras alls till utbildning eller undervisning. Det är fullt möjligt att lära sig på egen hand. Man kan också lära sig med andras hjälp utan att det kallas undervisning eller utbildning. Detta lärande inkluderar även att man kan lära sig av andras misstag.

Undervisning är avsedd för att andra ska lära men det är mycket möjligt att den som undervisar själv lär vilket inte nödvändigtvis är avsikten med undervisningen. Man kan lära sig mer om sitt eget ämne och man kan lära sig om att hjälpa andra att lära när man undervisar.

Förhållandet mellan utbildning, undervisning och lärande är komplext men det är helt klart så att lärande är det bredare begreppet och att utbildning och undervisning är specialfall som förväntas involvera lärande men inte behöver göra det.

Hur går dina tankar kring dessa begrepp?

 

 

Ledarskap och konflikthantering - en intervjustudie

2 aug 2018

Ledarskap innebär ofta att hantera konflikter. Det kan vara konflikter som ledaren själv är part i eller där ledaren har rollen som medlare.

I en intervjustudie som jag utförde 2017 berättar 18 ledare i nästan lika många olika organisationer om hur konflikthantering och kommunikation hänger samman. Här följer några av huvuddragen.

Intentionalitet

19 jul 2018

Intentionalitet är ett spännande fenomen som vid första anblick verkar så simpelt att vi inte ens ägnar det en tanke men ju mer vi tänker på det desta mer komplext framstår det. I denna mening bakade jag in två av de centrala aspekterna av intentionalitet. Vad vi ägnar våra tankar och hur något framstår. Utgångspunkten är vad som ofta kallas det intentionala objektet. Om jag tänker på en blå vas är vasen det intentionala objektet därför att vasen är vad jag ägnar mina tankar åt just nu. Om jag skulle tänka på en tallkotte skulle denna bli mitt intentionala objekt. Det intentionala objektet är vad som upptar mina tankar i nuet. Detta intentionala objekt framstår också på ett särskilt sätt. Det blir ganska uppenbar om vi skiftar från att tänka på en blå vas till att tänka på en tallkotte och tillbaka till vasen igen. Upplevelsen av dessa båda objekt är olika. I det ögonblick jag tänker på vasen finns det något vasigt över min tanke och i det ögonblick jag tänker på kotten finns det något kottigt över min tanke. Om du har hängt med i detta resonemang har du förstått en grundläggande idé med intentionalitet: vad som upptar min tanke just nu och hur det framstår för mig.

Multimodalt lärande - en grund för lärande eller en fluga

11 jul 2018

Hur väl känner du till begreppet multimodalt lärande? Om du är intresserad av lärande är det troligt att du har hört talas om det. Vad är det då som är speciellt med lärande som är multimodalt? Det beror faktiskt på vad man menar med multimodalt. Den viktiga delen i ordet multimodalt är modalt. Vad betyder det och var kommer det ifrån? Rent etymologiskt kommer det ifrån det latinska ordet modus som antingen betyder mått eller sätt. Vilken betydelse som gäller beror på i vilket sammanhang ordet används. Ordet modell är en direkt avledning ifrån modus i betydelsen mått. Modell betyder litet mått. Det är ju begripligt med tanke på att en modell ofta är en miniatyr av något. Alltså något i mindre skala. Orden modal eller modalitet kommer ifrån den andra betydelsen av modus, nämligen sätt. För att göra det enkelt kan man säga att modalitet betyder sätt att göra något eller sätt att processa något. Om man då lägger till förledet multi blir betydelsen flera sätt att göra något eller flera sätt att processa något.

Frågebaserat lärande

29 jun 2018

Att ställa frågor kan ha större inverkan på livet i stort än vi tror. Det finns så många olika orsaker till att ställa frågor och även väldigt många olika sorters frågor. Frågor kan reducera en tillfällig förvirring, öka kvalitén på en relation eller bidra till omfattande lärande.

Det finns i grunden tre orsaker till att vi blir förvirrade. (1) Vi får för lite information. (2) Vi får felaktig information. (3) Vi får för mycket information. I samtliga fall kan man ställa frågor för att reducera förvirringen. När man får för lite information får man be om mer. När man får felaktig information kan man be om korrekt information men man kan också fråga varför man har fått felaktig information. I de fall man får för mycket inforamtion kan man fråga vilken information som är den mest väsentliga så att man kan ta den som utgångspunkt.

Glad midsommar

22 jun 2018

Jag önskar alla läsare en trevlig midsommarhelg.

Den bästa lärdomen är att njuta och ha roligt.

Det kompetenta ledarskapet och relaterade faktorer

18 jun 2018

Vilka faktorer eller egenskaper associeras ofta med ett gott ledarskap om chefen har goda kunskaper och kompetenser kring ledarskap i största allmänhet?

I en nylig enkätstudie har ca 750 personer som arbetar inom pedagogisk verksamhet (personal på förskolor, skolor, fritidshem och skolbibliotek) svarat på om de anser att deras närmsta chef, antingen en rektor eller en förskolechef, har goda kunskaper och kompetenser kring ledarskap i allmänhet. I samma enkät har de fått fylla i om de håller med eller inte håller med om en rad andra påståenden om samma chef.

Ledarskapet relaterat till att göra ett bra jobb

7 jun 2018

Detta är mitt fjärde inlägg i ordningen om pedagogiskt ledarskap baserat på en enkät som förskolepersonal, fritidshemspersonal och skolpersonal har fyllt i. Denna gång ligger fokus på deltagarnas bedömning kring att göra ett bra jobb på sin arbetsplats. Denna känsla om att göra bra ifrån sig har relaterats med hur den närmsta chefen är som ledare.

Kunskapsdelning i en Community of Practice

3 jun 2018

En Community of Practice, även kallad praxisgemenskap eller kunskapsgemenskap, består av en grupp eller organisation som har ett specifikt kunskaps- och kompetensområde gemensamt. Det kan handla om så olika grupper som fotbollsspelare, bibliotekarier, mäklare, programmerare eller svetsare. I en sådan gemenskap finns det alltid några individer som har utövat sporten/yrket längre och som i någon mening är expert och mästare på sitt område. Genom att umgås med dessa mästare blir övriga i gruppen mer som dem. De tänker mer och mer som mästarna, de kommunicerar mer och mer som mästarna och de utövar de typiska professionshandlingarna mer och mer som mästarna.

Ledarskapets roll för framtidssynen

29 maj 2018

I min enkätundersökning om pedagogiskt ledarskap ställde jag två frågor om framtidsutsikterna för den egna verksamheten och för den egna viljan att bli kvar i verksamheten. De deltagande arbetar inom förskola, grundskola eller fritidshem. Det finns en mängd faktorer som kan spela in men det jag är särskilt intresserad av är ledarskapets inverkan på framtidsutsikterna. Av 14 ledarskapsrelaterade påståenden är det två som kan förväntas ha större inverkan. Det handlar om ledarens vision för verksamheten och ledarens mål för verksamheten. Vad som i övrigt framträder som betydelsefullt lät jag vara öppet.

 

Hur mycket och på vilket sätt kommunicerar vi på jobbet?

27 maj 2018

För en tid sedan genomförde jag en serie studier i tre mindre organisationer. I den första av studierna ville jag ta reda på ungefär hur mycket de anställda i en organisation kommunicerade med var och en av sina kollegor. Jag ville veta hur stor andel av det som kommuniceras som är arbetsrelaterat och hur stor andel som är av mer privat natur. Därtill ville jag veta hur många olika kontaktytor de använde för att kommunicera med varandra. Jag gjorde antagandet att de som kommunicerar mer, i tid räknat, och de som har en närmare relation har fler sätt att komma i kontakt med varandra.

 

Topp och botten i pedagogiskt ledarskap

21 maj 2018

I en nylig enkätstudie bad jag personal i tre pedagogiska verksamheter att delta. De tre grupperna är personal på förskolan, personal på fritidshemmet och personal i F3-skolor eller F6-skolor (som undervisar i minst ett kärnämne). Huvuddelen av enkäten handlar om ledarskapet för verksamheten. För förskolepersonalen är det förskolechefen som avses och för de andra två grupperna är det rektor som avses.

Några preliminära resultat presenteras här. Det rör vilka tre eller fyra påståenden om ledaren som de respektive grupperna håller med mest om och vilka tre eller fyra påståenden om ledaren som de respektive grupperna håller med minst om. Eftersom det fanns 14 påståenden totalt presenteras enbart de som hör till ytterligheterna.

Först kan vi titta på hur samtliga deltagare har svarat och sedan tittar vi på varje enskild grupp.

Ledares kommunikationskompetens

17 maj 2018

Sommaren 2015 utförde jag en enkätstudie med deltagare från en mängd länder världen över. Deltagarna, varav ett fåtal själva var ledare, fick gradera 30 delkompetenser till en rad kända kommunikationskompetenser. Först fick de gradera hur viktiga dessa kompetenser är generellt och sedan hur viktiga de är för ledare. Studiens första resultat visar att kraven är högre ställda på ledare. Ledare förväntas ha fler kommunikationskompetenser än vad som generellt förväntas och de förväntas också ha utvecklat dessa kompetenser till en förfinad nivå. Studiens andra resultat rör frågan vilka kommunikationskompetenser som anses viktigast för ledare. Nedan följer en lista på de elva högst rankade kommunikationskompetenserna, i rangordning, som ledare förväntas ha. En del av de elva kompetenserna består av ett kluster av delkompetenser och i vissa fall är några av dessa delkompetenser ingående i mer än en kompetens. Innan du går vidare kan du själv fundera på vad du förväntar dig att din chef ska vara duktig på när det gäller hur hen kommunicerar. Titta gärna på min sida om kommunikationskompetenser för att få en överblick.

Hur väl är ledaren insatt i den verksamhet hen leder?

15 maj 2018

Jag utförde nyligen en enkätstudie där jag bad förskollärare, fritidspdagoger och lärare i grundskolans F3 eller F6 att svara på samma frågor om sin verksamhet och om den ledare som har det närmaste ansvaret för verksamheten.

Här kommer en första presentation av en del av enkätens innehåll. Det handlar om fyra påståenden (här något justerade för att passa alla):

  • Jag är väl insatt i hur min verksamhet fungerar
  • Jag är väl insatt i vilket min verksamhets uppdrag är
  • Min chef/rektor är väl insatt i hur min verksamhet fungerar
  • Min chef/rektor är väl insat i vilket min verksamhets uppdrag är

Mål och återkoppling

14 maj 2018

Det har stått mer och mer klart för mig ju längre jag har studerat ledarskap, lärande och kommunikation hur värdefullt mål och återkoppling är. De hänger dessutom samman.

Om jag börjar med kommunikation så kan man ha ett mål med sin kommunikation och om man lyckas med sitt budskap får man en bekräftan. Låt mig ta ett exempel. Jag sitter med min vän och äter. Jag vill ha mer salt på min mat och saltet står nära min vän så jag säger: "Skicka mig saltet är du snäll". Min vän tittar upp, tittar på saltet, griper tag i saltkärlet och räcker över det till mig och säger "Varsågod". Jag säger "tack". Målet var att få saltet. Ett väldigt specifikt mål. Min formulering ska därför motsvara det jag vill uppnå. Återkopplingen jag får är att min vän har förstått budskapet.

← Äldre inlägg