Blogg

 

Nya sätt att värdera högskoleprovet

7 apr 2019

Varför gör man högskoleprovet? Några få gör det för att visa sina vänner att de kan få ett bättre resultat. Alla andra gör det för att komma in på en eller några utbildningar. Med tanke på det vore det bra om högskoleprovet på något sätt kunde mäta sådant som var förberedande för utbildningen man ska gå. Högskoleprovet testar ganska allmänna förmågor. Det säger väldigt lite om hur man klarar att bli läkare, journalist, ingengör eller socionom.

Högskoleprovet består av två huvuddelar. En språklig del och en matematisk-logisk del. Dessa båstår i sin tur av deltest. Det är ganska vanligt att man är bra på en av dessa huvuddelar. Om man är bra på den matematisk-logiska delen kanske det inte är till fördel om man vill bli journalist. Den språkliga förmågan gör sig sannolikt bättre.

Jag har gjort högskoleprovet två gånger. Första gången gick det så där och andra gången gick det rätt så bra. Likheten mellan dessa gånger var att det gick väldigt bra på den matematisk-logiska delen. Jag hade nästan inga fel. Vid första tillfället gick det dåligt på språkdelen. Det var illa nog för att jag skulle känna mig medioker. Andra gången, några år senare, hade jag blivit mer allmänbildad så jag klarade språkdelen bättre. Det räckte för att jag skulle få betydligt bättre på provet i sin helhet.

På den tiden var det helheten som avgjorde om man kunde komma in på en utbildning eller inte. Nu är det bestämt att de två olika huvuddelarna av högskoleprovet ska viktas. För de utbildningar som är relaterade till språkliga färdigheter ska språkdelen vara avgörande för om man kommer in eller ej. För de utbildningar som är relaterade till matematisk-logiska färdigheter ska denna del avgöra om man kommer in. Därtill kan det vara relevant med båda delar inför vissa utbildningar.

Tanken med att vikta delarna beroende på vilket utbildning man söker till baseras på möjligheterna att inte bara komma in på utbildningen utan stanna kvar och slutligen avsluta den. Sannolikheten att man passar på utbildningen är större om man har vad som krävs för att gå den.

Det är flera saker som högskoleprovet inte kan förbereda för. Högskoleprovet avklaras under en halv dag. En utbildning pågår i flera år. Att motivera sig för det ena är inte jämförbart med att motivera sig för det andra. En annan aspekt är hur man klarar sig i den sociala miljön. Det går att vara en ensamvarg genom en hel utbildning men det är inte särskilt lätt. De med sociala fädigheter klarar sig bättre.

Slutligen har vi den andra sidan av den sociala aspekten. Man behöver en grad av självständighet. Särskilt när man skriver rapporter och uppsatser. En del klarar utbildningen galant tills de ska skriva sin uppsats (d.v.s. sitt examensarbete). Där handlar det inte om att skriva rätt svar på ett prov. Det innebär att förbereda, genomföra och analysera en egen studie. Brist på självständighet här gör det svårt.

Det är närmast omöjligt att skapa test som talar om hur motiverad man är över tid, hur man klarar sig socialt och hur självständig man är. Alltså kommer många att komma in på en utbildning med hjälp av högskoleprovet men flera droppa av på vägen. Några kommer inte in trots att de skulle klara sig hela vägen.

Jag tror att de nya sätten att använda högskoleprovet är till det bättre. Vad tror du?

Framing – om konsten att leda tankar

15 feb 2019

Framing eller inramning är ett sätt att presentera ett visst innehåll så att mottagaren tänker på detta innehåll ur ett särskilt perspektiv och därmed på ett särskilt sätt. Den första att använda detta uttryck och synsätt var Gregory Bateson följt av Erving Goffman. Andra personer som Robert Entman och Gail Fairhurst har utvecklat tankarna kring framing vidare. Jag ska i detta inlägg ge en kort översikt av vad framing är och hur det fungerar.

Om du tittar på bilden ovan är det centrala innehållet en torkad växt. För många är detta i sig inget märkvärdigt. Om du istället tittar på bilden nedan där den torkade växten har blivit inramad får vi ett något annat perspektiv på växten. Det är fortfarande en torkad växt men nu har den fått ett särskilt värde bara genom att den är inramad plus att den blir till en inredningsdetalj i någons hem. Ramen har gett växten en ny mening och ett nytt värde.

Vad utmärker pedagogiskt ledarskap specifikt i förhållande till ledarskap i generella termer?

2 feb 2019

Jag höll nyligen en gästföreläsning om kommunikation i klassrummet vid Malmö Universitet där jag i slutet fick en fråga från en av åhörarna. Han hade, som det verkade, erfarenhet av ledarskap utanför skolans värld och undrade nu på vilket sätt ledarskap i klassrummet skiljer sig från ledarskap generellt. Jag gav ett relativt kortfattat svar på plats så jag tänker brodera ut svaret lite mer här. För ungefär ett år sedan fick jag en liknande fråga från en professor i ett annat ämne än mitt eget. Han undrade om jag menade något särskilt med pedagogiskt ledarskap som skiljer sig från ledarskap generellt. Det svar jag gav då var inte tillräckligt uttömmande, enligt mig själv, så jag tar även med detta i mitt svar.

När man pratar om pedagogiskt ledarskap menar man ofta ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp vad det innebär att vara en pedagogisk chef och det behöver inte ha med pedagogisk verksamhet att göra. I detta inlägg fokuserar jag dock på ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Här ser jag ledarskap på fyra nivåer:

  • Huvudmannen för den pedagogiska verksamheten (verksamhetschef eller VD)
  • Rektor
  • Förstelärare eller gruppledare
  • Lärare (som är ledare för undervisningen med eleverna)

Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation?

4 jan 2019

Det är många som använder order kroppsspråk med innebörden: sådant som vi kommunicerar med vår kropp (ofta tänker man då på gester, huvudrörelser och ansiktsuttryck). Samtidigt som jag har full förståelse för hur vi använder språket i vår vardag vill forskaren i mig skapa reda i detta.

Låt oss börja med ordet kroppsspråk. Ordet verkar bestå av enbart två delar: kropp och språk. Kropp är förhållandevis oproblematiskt så länge vill tänker oss att det står för den fysiska utsträckningen av en organism. Med andra ord det som utgör en organism som man kan ta på och uppfatta med även synsinnet. Ordet språk kan tyckas enkelt för vissa men det är förbundet med vissa krav. Ett språk är något som har uppstått spontant inom en grupp, det har en uppsättning symboler som tillsammans utgör ett system och det finns en grammatik som reglerar användningen av dessa symboler. Till ett språk hör också ljud och prosodi. Norskan har t.ex. en mer hurtig och glad prosodi än svenskan. Alla dessa egenskaper gör att vi vet att det rör sig om ett språk och kan skilja ett språk från ett annat.

Olika sorters kunskap

25 dec 2018

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om kunskapsdelning men inser nu i efterhand att jag borde börjat med ett inlägg om olika sorters kunskap. Det påverkar i hög grad vår förståelse för kunskapsdelning. Nu blir det alltså en genomgång av vad kunskap är och vad det finns för sorters kunskap.

Grekerna på Platon och Aristoteles tid hade tre ord för kunskap som också stod för tre sorters kunskap. Den första kunskapsformen kallade de för episteme. Man skulle kunna säga att episteme står för vetenskaplig kunskap eller vetande. Det handlar om sådan kunskap som i någon mening är sann. Den andra kunskapsformen kallade de techné. Denna kunskapsform står för praktisk kunskap. Man kan också kalla det skicklighet. Den tredje kunskapsformen kallade de fronesis. Det är en social kunskap, en kunskap om hur man fungerar socialt både på en samhällsnivå och i interaktion med andra. Vi skulle också kunna kalla det klokskap. Kunskap kan alltså vara vetande, skicklighet och klokskap.

Eftersökta ledaregenskaper

8 dec 2018

I en artikel i samarbete mellan tidningen Chef och Experis skriver de om eftersökta och värdefulla kompetenser hos ledare som är svåra att få med i sitt CV. De lyfter sex olika kompetenser men jag vill gärna fokusera på fyra av dem:

  • Learnability
  • Kulturbyggare
  • Mod
  • Kommunikation

Även om jag håller med kan jag inte lämna det okommenterat.

Learnability är ett ord som är svårt att översätta till svenska. Ändå är det nog inte så svårt att föstå vad det betyder. Jag översätter det till förmågan att lära. På en nivå är detta påstående, att ha förmågan att lära, väldigt trivialt. Alla adaptiva varelser, framför allt däggdjur, har förmågan att lära så det är inte något märkvärdigt som man kan tillskriva vissa ledare. Vad det verkligen handlar om är en person som hela tiden drivs av en vilja att lära sig nya, ofta svåra och komplexa, saker. Den dag man tror att man har lärt sig allt som är värt att kunna har man tappat det som gör vissa ledare anmärkningsvärt bra ledare.

Kommunikationens element

17 nov 2018

Ett sätt att förstå kommunikation bättre är att titta närmare på de element som forskare studerar när de forskar om kommunikation. Även om kommunikation innehåller alla dessa element på en gång väljer man ofta som forskare att studera enbarn en aspekt i taget. För dig som inte är forskare inom just detta område kan det snarare vara en hjälp att få en överblick över samtliga dessa element då de sammantaget ger en god bild av vad kommunikation är. Det enklaste sättet att närma sig kommunikation är att titta på dess minst komplexa sida, nämligen kommunikation mellan två parter.

Interpersonell kommunikation betyder kommunikation mellan två personer och är grunden för vår förståelse av mänsklig kommunikation. På denna nivå, till skillnad från mer komplexa nivåer med fler individer inblandade, beskrivs i regel de centrala elementen i kommunikation. Dessa element är:

  • Kommunikatören/kommunikatörerna
  • Meddelandet
  • Relationen
  • Kontexten
  • Kontaktytan
  • Interaktionen
  • Intentionen

Vart och ett av dessa element ska beskrivas nedan.

Transfer - om lärande för framtiden

4 nov 2018

Det har i generationer pratats om vad lärande är och hur vi ska förstå lärandets komplexitet. Däremot har många, även professorer som forskat inom området i decennier, missat att ställa frågan hur vi tar vara på det vi har lärt oss. Den frågan vill jag ta upp i detta inlägg.

Även om det inte alltid sägs måste det stå helt klart för var och en att lärande är för framtiden. Framtiden handlar om allt som kommer efter nuet. Det kan röra sig om en framtid några sekunder bort eller om en framtid några år bort. Om vi lär för framtiden måste man ställa sig två frågor:

1. När blir det man har lärt sig aktuellt att plocka fram?

2. Hur kan man veta att det man har lärt sig i en situation är relevant och användbart i en annan situation?

Låtgå-chefen

13 okt 2018

Tidigare under veckan höll jag en föreläsning där jag pratade om de tre ledarskapsstilar som uppstod under 1950-talet. Man pratar om den auktoritära ledarstilen, om den demokratiska ledarstilen och om låtgå-stilen. Jag förklarade varför vi i Sverige själva vill vara eller önskar att chefen ska vara en demokratisk ledare och varför det är svårt att leva upp till. Jag förklarade varför den auktoritära stilen kan få oss att rygga tillbaka men att den inte behöver vara så negativ för följarna. Slutligan kom jag in på att låtgå-stilen är den mest problematiska eftersom det inte är mycket till ledarskap. Jag har stött på ett antal studier som visar att låtgå-stilen är den sämsta av de tre.

Dagen därpå låg tidningen Chef i brevlådan och den innehåller en artikel om låtgå-chefen och faran med det passiva ledarskapet. Den inleder med en jämförelse mellan psykopaten som chef, den narcissistiska chefen och låtgå-chefen och konstaterar att den senare är mer skadlig för verksamheten. Allt enligt ny forskning.

Det är inte ovanligt i vår tid att vi pratar om hur man kan leda sin grupp eller organisation mot framgång. Att hänvisa till forskning om hur vi blir som bäst är en positiv inställning till ledarskap som naturligtvis har en betydelse för utveckling. Man bör dock inte glömma att uppmärksamma vad som är dåligt ledarskap eller destruktivt ledarskap. Ledarskapsforskaren Maria Fors Brandebo med kollegor har identifierat ett aktivt destruktivt ledarskap och ett passivt destruktivt ledarskap. Psykopaten kan stå för det aktivt destruktiva ledarskapet medan en låtgå-chef typiskt står för det passivt destruktiva ledarskapet.

Två sidor som utmärker det passivt destruktiva ledarskapet är:

1. Att vara feg och inte vilja ta tag i problem och konflikter. Det är ganska utmärkande att inte vara fysiskt närvarande utan ha en tilltro till att arbetslaget löser det som behöver lösas.

2. Att vara otydlig och rörig vilket ger en oklar bild för följarna vad de förväntas göra.

Jag har tidigare i denna blogg understrukit vikten av att vara tydlig och att kommunicera tydligt som ledare. Jag har även i en annan blogg understrukit vikten av att vara strukturerad. Närvaro, både fysisk och psykisk, är också något som har påtalats av mig och andra. Man kanske tänker sig att vuxna människor kan vara ansvarstagande nog att lösa sina inbördes problem. Det kan de säkert i många fall men så snart man accepterar ett ledarskap för en grupp har man också vissa förväntningar på ledarskapet. En sådan förväntan är att lösa problem och lösa tvister.

När jag tittar på dessa två sidor av passivt destruktivt ledarskap träder mod fram som ett nyckelord. Om du som chef saknar mod lämnar du spelfältet åt andra. Du vårgar inte ta tag i konflikter och vill inte riskera att själv hamna i en konflikt. För mig är det också uppenbart att det krävs mod att vara tydlig. Ju tydligare man är desto mer framgår det om man saknar kunskaper och kompetenser, desto mer framgår det vad man vill vilket kan ifrågasättas, och desto mer förväntningar får man från andra att man ska hålla sig till något på ett konsekvent sätt. Att ställas inför detta kräver mod. Att vara vag kräver inte samma mod men det leder heller inte någonstans.

Tänk efter om du har tappat greppet och blivit en passiv ledare. I så fall är det dags att styra om och börja leda. Aktivt och konstruktivt. Modigt, närvarande och tydligt.

Pedagogisk chef?

12 sep 2018

I tidskriften Chef redovisar de en undersökning om vilka som är de mest eftertraktade egenskaperna/kompetenserna hos en chef i publicerade annonser för rekrytering. Tre i topp är att vara pedagogisk, att ha en eftergymnasial examen och att ha ledarskapsförmåga. Den mest eftersökta och populära egenskapen är att vara pedagogisk. Vad innebär det? Det finns en viss vaghet här.

För mig som har arbetat inom pedagogisk verksamhet i flera decennier och dessutom studerat ledarskap på nära håll är det inte helt uppenbart vad som efterfrågas. I vardagstal betyder pedagogisk ofta att kunna förklara på ett tillgängligt sätt (att inte krångla till det). Är det detta som menas?

I min egen forskning har det framkommit att den mest eftertraktade kommunikationskompetensen är tydlighet. Att vara tydlig är att göra innehållet tillgängligt för mottagaren. Kanske är det därför tydlig kommunikation som efterfrågas när man vill ha en ledare som är pedagogisk.

Pedagogik är läran om utbildning och lärande. Tidigare sade man att pedagogik stod för utbildning och uppfostran. Att vara pedagogisk skulle enligt detta idag innebära att kunna utbilda och skapa förutsättningar för lärande. Det pratas ofta om organisationslärande och kollegialt lärande. Är det detta en duktig ledare ska kunna initiera och bidra till?

I en nylig enkätstudie som jag genomförde står det klart att vara pedagogiskt insatt är en viktig förutsättning om man är ledare för en pedagogisk verksamhet. Det framkommer inte i undersökningen som publicerades i Chef om de fall där ledaren önskas vara pedagogisk ska leda en pedagogisk verksamhet. Att vara insatt i pedagogik är dock inte detsamma som att vara pedagogisk. En person kan mycket väl vara det ena men inte det andra.

Varför är det just nu så populärt att vara pedagogisk att det förekommer i en tredjedel av alla annonser där en ledare eftersöks? Min gissning är att ledare som har visioner och mål med verksamheten men inte kan förmedla dessa till sina följare inte kan få dem med sig. En förhoppning är att pedagogiska ledare kan förmedla vad de vill åstadkomma. I sådana fall är det lika viktigt att vara en god kommunikatör som att man är en god visionär.

Som det framkommer i min kompetensmodell är visioner/mål och kommunikationskompetens två av fyra nödvändiga komponenter. Det är därtill särskilt viktigt att en ledare kan fältet från grunden och att ha en god relationskompetens. I vilken ledarskapsmodell är det givet att vara pedagogisk? Vet inte. Vad tror du?

Skolbibliotekens ledning under skolans rektor

24 aug 2018

Att vara rektor innebär att ansvara för ett brett område. Förutom det man kan betrakta som kärnverksamheten, d.v.s. traditionell utbildning och undervisning, har rektor ansvar för fritidshemmets verksamhet, den administrativa enheten och skolbiblioteket. Ofta tillkommer lokalvård och skolbespisningspersonal. När det gäller hur skolan ska styras finns det olika omfattande och olika tydliga specificeringar för de olika områdena. Rektor ska vara insatt i alla styrdokument för verksamheten men frågan är om rektor är det? I detta inlägg ligger fokus på skolbiblioteken och skolbibliotekarierna. Hur upplever skolbibliotekarierna rektors ansvar och ledning?

Utbildning, undervisning och lärande

16 aug 2018

Det dök upp en fråga i forskarnätverket researchgate.net som jag valde att svara på. Eftersom svaret uppskattades av många och rekommenderades så har jag valt att presentera fråga och svar här.

Frågan som en forskare ställde löd så här:

What is the difference between education, teaching and learning?

Mitt svar löd så här:

Learning is a process of increasing or reorganizing knowledge (theoretical or practical). It can be both formal and informal. Education is a formal way of organizing learning situations that are based on a system of selected and structured knowledge. Teaching is an intended act to enable learning, usually in a formal context. A guided kind of learning. The intention does not always lead to learning. Teaching can actually make learning more difficult. Note that learning can happen anywhere at anytime. Both within the system of education and outside of it. Learning does not have to involve teaching. You can learn on your own. You can learn from others mistakes. Also note that teaching can involve learning for the teacher. You can both learn more about the subject and about how to teach while you are doing it.

Det kan vara lite problematiskt med en direktöversättning så jag översätter så nära det går.

Fråga: Vad är det för skillnad på utbildning, undervisning och lärande?

Svar: Lärande är en process som ökar eller omorganiserar kunskap som kan vara både teoretisk och praktisk. Praktisk kunskap kan vara allt från att klippa med en sax till hur man cyklar till hur man skriver på ett tangentbord. Det kallas ofta hur-kunskap eller att veta hur. Teoretisk kunskap är vad-kunskap och innebär att veta något om något. Till exempel namnet på Sveriges huvudstad eller att det går tåg mellan Göteborg och Stockholm. Lärande kan vara både formell och informell. Med formellt lärande menas att lärandesituationen är planerad och strukturerad och i någon mening reglerad. Lärandet kan inte göras hur som helst, när som helst, var som helst och med vem som helst. Informellt lärande är allt annat lärande som sker avsiktligt.

Utbildning är ett formellt sätt att organisera lärandesituationer som baseras på utvald och strukturerad kunskap. En utbildning ska erbjuda viss kunskap, inte vilken kunskap som helst och helst inte "okunskap". Undervisning sker i regel inom ramen för utbildning och är då en serie avsiktliga handlingar för att möjliggöra lärande av viss kunskap. Undervisning är vanligtvis formell. Undervisning är en form av väglett lärande. Även om avsikten med undervisning är att andra ska lära sig behöver det inte vara fallet. Den som deltar i undervisning kan lära sig det som en undervisande lärare avser men den kan också lära sig något annat, något felaktigt eller inget alls. Det som rubriceras undervisning kan uppfattas som förvirrande och blir därmed något som försvårar lärande snarare än underlättar lärande.

Lärande kan ske var som helst och när som helst. Det behöver inte relateras alls till utbildning eller undervisning. Det är fullt möjligt att lära sig på egen hand. Man kan också lära sig med andras hjälp utan att det kallas undervisning eller utbildning. Detta lärande inkluderar även att man kan lära sig av andras misstag.

Undervisning är avsedd för att andra ska lära men det är mycket möjligt att den som undervisar själv lär vilket inte nödvändigtvis är avsikten med undervisningen. Man kan lära sig mer om sitt eget ämne och man kan lära sig om att hjälpa andra att lära när man undervisar.

Förhållandet mellan utbildning, undervisning och lärande är komplext men det är helt klart så att lärande är det bredare begreppet och att utbildning och undervisning är specialfall som förväntas involvera lärande men inte behöver göra det.

Hur går dina tankar kring dessa begrepp?

 

 

Ledarskap och konflikthantering - en intervjustudie

2 aug 2018

Ledarskap innebär ofta att hantera konflikter. Det kan vara konflikter som ledaren själv är part i eller där ledaren har rollen som medlare.

I en intervjustudie som jag utförde 2017 berättar 18 ledare i nästan lika många olika organisationer om hur konflikthantering och kommunikation hänger samman. Här följer några av huvuddragen.

Intentionalitet

19 jul 2018

Intentionalitet är ett spännande fenomen som vid första anblick verkar så simpelt att vi inte ens ägnar det en tanke men ju mer vi tänker på det desta mer komplext framstår det. I denna mening bakade jag in två av de centrala aspekterna av intentionalitet. Vad vi ägnar våra tankar och hur något framstår. Utgångspunkten är vad som ofta kallas det intentionala objektet. Om jag tänker på en blå vas är vasen det intentionala objektet därför att vasen är vad jag ägnar mina tankar åt just nu. Om jag skulle tänka på en tallkotte skulle denna bli mitt intentionala objekt. Det intentionala objektet är vad som upptar mina tankar i nuet. Detta intentionala objekt framstår också på ett särskilt sätt. Det blir ganska uppenbar om vi skiftar från att tänka på en blå vas till att tänka på en tallkotte och tillbaka till vasen igen. Upplevelsen av dessa båda objekt är olika. I det ögonblick jag tänker på vasen finns det något vasigt över min tanke och i det ögonblick jag tänker på kotten finns det något kottigt över min tanke. Om du har hängt med i detta resonemang har du förstått en grundläggande idé med intentionalitet: vad som upptar min tanke just nu och hur det framstår för mig.

Multimodalt lärande - en grund för lärande eller en fluga

11 jul 2018

Hur väl känner du till begreppet multimodalt lärande? Om du är intresserad av lärande är det troligt att du har hört talas om det. Vad är det då som är speciellt med lärande som är multimodalt? Det beror faktiskt på vad man menar med multimodalt. Den viktiga delen i ordet multimodalt är modalt. Vad betyder det och var kommer det ifrån? Rent etymologiskt kommer det ifrån det latinska ordet modus som antingen betyder mått eller sätt. Vilken betydelse som gäller beror på i vilket sammanhang ordet används. Ordet modell är en direkt avledning ifrån modus i betydelsen mått. Modell betyder litet mått. Det är ju begripligt med tanke på att en modell ofta är en miniatyr av något. Alltså något i mindre skala. Orden modal eller modalitet kommer ifrån den andra betydelsen av modus, nämligen sätt. För att göra det enkelt kan man säga att modalitet betyder sätt att göra något eller sätt att processa något. Om man då lägger till förledet multi blir betydelsen flera sätt att göra något eller flera sätt att processa något.

← Äldre inlägg