Hörselstöd i lärandemiljöer

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om ljud som omger en lärmiljö och ljud som ingår i en lärmiljö. Dessa olika bakgrundsljud påverkar möjligheterna att lära. I detta inlägg lägger jag fokus på hörseln och vilka stöd det finns för att skapa bättre förutsättningar för lärande.

Jag vänder mig t.ex. till Audilo som är experter på hörsel, hörselstöd och hörselskydd. Det är dessa aspekter jag ska lyfta fram i detta inlägg. Det är dock jag som är helt ansvarig för textens innehåll och eventuella fel.

Vår hörsel

Hörseln är vårt näst viktigaste sinne efter synen när det kommer till mängden information som sinnet tar emot och skickar vidare till mer centrala delar av hjärnan. Om mängden information är avgörande är synsinnet vårt viktigaste sinne men när det kommer till det talade språket (till skillnad från skriftspråk) och musik är hörseln det viktigaste sinnet. Eftersom språk och musik är så centrala i våra liv blir hörselsinnet också oerhört centralt.

Vad är det för typ av information vår hörsel processar? De viktigaste aspekterna är:

Volym
Avstånd till ljudkällan och var i rummet ljudkällan finns i förhållande till oss själva (höger, vänster, framför eller bakom)
Röster och röstkvalitéer
Talhastighet
Temporalitet (hur olika ljud förhåller sig till varandra i en tidsföljd)
Tonhöjd/frekvens
Rytm
Melodi
BPM (beats per minute)

Det faktum att vi har två öron gör det lättare att bedöma avstånd och från vilket håll ett ljud kommer. Detta sker genom att de två öronen skickar information till en central knutpunkt som jämför vilken ljudsignal som kommer först, vänster eller höger, eller om de kommer samtidigt. När ljudsignalerna kommer samtidigt kommer signalen rakt framifrån, rakt uppifrån, rakt bakifrån eller rakt underifrån. När ljudsignalen först kommer från höger öran finns ljudkällarn till höger och motsvarande från vänster öra.

Enligt vissa äldre källor säger man att vänster hjärnhalva processar språket medan höger hjärnhalva processar musik. Detta är bara delvis sant. I vänster hjärnhalva finns två specialiserade områden som processar talproduktion respektive språkförståelse. Dessa delar är dock endast två av de relevanta regioner som involveras i språkhanteringen. Det finns flera områden i höger hjärnhalva som processar språkrelevant information.

Hörselsinnet är utvecklat redan före födseln. Hörselminnet är också aktiverat före födseln. Vi har alltså hörselminnen som kan vara väldigt tidiga. Det är bland annat därför man säger att barn när de föds kan känna igen sina föräldrars röster, särskilt mammans röst, och kan reagera på viss musik redan i livmodern och kanske komma ihåg musiken efter födseln.

Hörseln är drivande för delar av vår uppmärksamhet. När det kommer ljud som ligger utanför vårt synfält bidrar hörslensystemet att vi vänder på oss eller vrider på huvudet för att kunna se vad det är som orsakar ljudet. Ovanliga eller höga ljud dras också till sig vår uppmärksamhet. Detta är främst för att skydda oss från faror. På tal om faror reagerar vårt uppmärksamhetssystem på ljud som vi sedan tidigare associerar med farliga saker som bilar eller ormar.

Delvis på grund av hur vår uppmärksamhet fungerar och hur ljud påverkar uppmärksamheten har ljuden i vår omgivning en inverkan på lärande, lärandemiljön och studiemiljön. Fler av exemplen och problemen som tas upp nedan är direkt kopplade till hur vi kan hantera vår ljudmiljö för att minimera de negativa effekterna på lärande.

Informationsmängden

I mänsklig kommunikation, tillika lärande, finns det alltid risk att den information vi får in är för knapphändig eller för överväldigande. Med för lite information blir det luckor i förståelsen. Med för mycket information uppstår med komplexa problem.

Vi kan få för lite information av flera skäl när det gäller sådant som relateras till hörseln:

Personer med hörselnedsättning får nästan alltid för lite information via hörseln. Detta går att kompensera med specifikt hörselstöd eller genom att förlita sig till de andra sinnena.
Lärare eller andra som ger instruktioner och bidrar med kunskaper kan vara för fåordiga. Vi är tränade att lyssna på talat språk vilket gör att det är via den kanalen som vi väntar oss att få den centrala information vid instruktioner eller lärande. Detta kan avhjälpas genom att den som pratar säger mer och förtydligar sig.

Vi kan även få för mycket information av flera skäl:

När många pratar samtidigt blir det för mycket information för att vi ska kunna sortera vad som är mest relevant. Även om man bara försöker lyssna till en röst så blir det för mycket då de andra rösterna är svåra att filtrera bort. Detta avhjälps bäst genom att en i taget pratar. På en fest är denna åtgärden svår men i en lärandemiljö är det ett grundläggande krav.
Den som talar sorterar inte ut den mest centrala informationen utan berättar allt han eller hon vet. På det viset blir det för mycket då den som lyssnar måste sortera och välja ut den viktigaste informationen. Medan den mentala kapaciteten är upptagen med att sortera information blir andra djupprocessande delar av psyket lidande och svårigheter för lärande uppstår.
Den som talar visar en bild som inte verkar passa ihop med det som sägs. När informationen som går in via två sinnen eller fler är motstridig upplever vi det som för mycket information. Vilket ska vi välja ut som den mest centrala. I dett sådant läga blir lärandet lidande då psyket är upptaget med att få ihop separata delar av innehållet istället för att lära sig om innehållet. Detta avhjälps lättast genom att den som visar upp och pratar om något har tänkt igenom hur resurserna relateras till varandra.
Om synsinnet stimuleras för mycket samtidigt som vi ska lyssna på någon som pratar finns det risk att det som upptar synfältet kommer att dominera tankeprocesserna. Ett exempel på det är om vi råkar titta ut genom fönstret och det händer något märkligt där. Det drar till sig för mycket av uppmärksamheten för att hörseln och ljudprocesserna ska fungera optimalt. Lärandet blir lidande. Ett annat exempel är om vi försöker läsa en text samtidigt som vi lyssnar. Det är delvis samma kognitiva processer som är aktiva när vi processar det en röst säger och det vi själva läser. Lärande blir lidande i förhållande till båda informationskällorna.
När vi är fokuserade på att läsa en text eller att tänka fokuserat kan alla ljud i omgivningen invadera tankarna vilket gör att det blir för mycket information. Detta avhjälps enklast genom att försöka stänga ute allt ljud.
Det sista problemet när det gäller för mycket information på en gång är om det förutsom den röst vi förväntas lyssna på finns andra störande ljudkällor som skapar buller. Det kan vara en maskin utanför byggnaden som låter väldigt mycket eller det kan vara skrapljud och fläktljud inne i rummet.

Hörselstöd

Hörselstöd avser allt som hjälper oss att hanter information via hörseln. Det vi främst förknippar med hörselstöd är hörapparater. De är til stor hjälp för personer som har hörselnedsättning. För personer som är födda döva finns implantat, så kallade cochlear implantat, som kan ge dessa invider en behjälplig hörsel.

I lärandemiljöer ingår även ljudslingor, eller så kallade induktionsslingor, som hörselstöd. För att dessa ska fungera behöver den som talar ha en mikrofon som skickar en signal till ljudsystemet som sedan skickar det vidare till hörselapparaten.

Ett hörselstöd som inte är teknologiskt fungerar för de flesta och det är att vi läser läppar ganska bra. I en miljö där det inte går att urskilja den röst man försöker lyssna på från annat bakgrundsljud kan vi fortvarande med hjälp av synen höra så mycket som 20 procent av det sagda budskapet.

Istället för hörselstöd kan man också kompensera med text och teckenspråk.

Hörselskydd

Hörselskydd är en form av hörselstöd och ska hjälpa de delar av hjärnan som hanterar hörlseinformation. De vanligaste typerna av hörselskydd är öronproppar och hörselkåpor.

Öronproppar stoppar man in i örongången för att hindra ljudvågor att tränga sig in. Det finns så förfinade öronproppar att de kan filtrera bort ljud av vissa frekvenser. Man får välja de varianter som är till bäst hjälp i den miljö man befinner sig i.

Hörselkåpor sätts utanpå öronen för att förhindra ljud. Vissa kåpor blockerar alla slags ljud. Andra kåpor har en filtreringsmekanism som gör att enbart vissa ljud släpps igenom. Dessa har ett elektroniskt och aktivt filter.

Det finns också en kombination av hörselkåpor och hörlurar. Samtidigt som de stänger ute oönskade ljud kan de spela upp lugnande eller andra positiva ljud. Den som har hörlurarna på sig kan lyssna på naturljud som fågelsång och en porlande bäck. De som har hjälp av att lyssna på viss musik medan de läser eller fokuserar på något kan välja det alternativet.

Ovan hjälpmedel finns för människor i olika ålder. Hörselkåpor finns till baby, barn och vuxen. Öronproppar finns för olika miljöer och ändamål.

När det står klart varför man får för mycket eller för lite information via hörseln kan man välja ut vilken typ av hjälpmedel man ska prova. Innen man slutligen väljer kan man konsultera en expert inom ljud och hörselstöd.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation

Om att leda lärande genom kommunikation

Hörselstöd i lärandemiljöer

Vår hörsel

Informationsmängden

Hörselstöd

Hörselskydd

Andra inlägg

Välkommen till

Nyhetsbrev

Senaste blogginläggen

Länkar