Formellt och informellt lärande

Formellt och informellt lärande är på tapeten med jämna mellanrum. När något av dessa begrepp, eller båda, används upplever jag att användarna inte riktigt har förstått vad de innebär.

Det är ganska typiskt att man kopplar ihop dessa former av lärande med en viss typ av verksamhet. Man säger att skolan och det militära är domäner där lärandet är formellt. På fritiden är lärandet informellt.

För mig som har studerat dessa fenomen närmare rör det sig av grader av reglering. Det betyder till att börja med att man inte kan säga att en situation antingen erbjuder formellt lärande eller informellt lärande. Det är en glidande skala från helt formellt till helt informellt. Det finns en gråzon mitt emellan.

Sådant som regleras är var lärandet sker, när lärandet sker, hur lärandet sker, vad som ska läras, varför lärandet sker och med vem lärandet sker. Det är bra att börja med om det finns ett styrande dokument, t.ex. en läroplan, som bestämmer varför lärande ska ske. I ett styrdokument framgår det vad som ska läras och det är underförstått att det är främjande för individen och samhället. Detta är utmärkande för formellt lärande. Informellt lärande regleras inte av styrdokument vad beträffar innehåll på samma sätt.

Vissa gör ett felaktigt antagande att allt som står i ett styrdokuement gör verksamheten som regleras av styrdokumentet formell. Det kan t.ex. stå i styrdokumenten för förskolan och fritidshemmet att barn ska ges möjlighet att leka. Ett feltänk här skulle leda oss att tro att leken är en formell lärandesituation. Detta ger snarare utrymme för informellt lärande då det lärande som sker i leken inte är primärt utan sekundärt. I en formell lärandesituation är lärandet av ett visst stoff det primära. I en informell lärandesituation är aktiviteten det primära och lärande sker som en positiv bieffekt. Det är med andra ord sekundärt. Det betyder inte att informellt lärande är mindre värt. Allt lärande är potentiellt viktigt.

Formellt lärande utmärks av att det sker i en viss lokal vid en viss tidpunkt. Det är bestämt i förväg att en grupp elever ska vara i en viss skolklass vid ett visst klockslag för att lära sig ett visst innehåll. Detta är utmärkande för formellt lärande. Detta är också hur vi tyspiskt ser på undervisning. Undervisning sker med en avsikt att något specifikt stoff ska läras och det är ofta lärarens uppgift att förmedla eller presentera detta stoff.

All undervisning är dock inte rakt igenom formell. Det formella är att en lärare instruerar och förmedlar. En lärare kan också locka fram lärande på ett sätt som får det att framstå som att initiativet kommer ifrån den som lär sig. Då blir hela undervisningsförfarandet något mer informellt.

I en formell lärandesituation är den som ska undervisa utvald av någon, läraren får auktoritet uppifrån. I en informell lärandesituaton har man nära relationer och lär sig av sina nära vänner, ofta bara genom att umgås och genomföra aktiviteter tillsammans.

Slutligen har man som deltagare i en formell lärandesituation en uppfattning om att man är där för att lära. Det finns en förväntan om att lärande sker men det behöver inte alltid vara fallet. I en informell lärandesituation är den eller de som lär sig inte alltid medvetna om att de lär sig. Lärandet sker obemärkt.

Sammanfattningsvis kan man särskilja formellt lärande från informellt lärande så här:

  • Kommer initiativet till lärandeaktiviteten från den som lär sig eller från någon annan? Om svaret är att initiativet kommer från den som lär sig är det ett mer informellt lärande.
  • Är den som lär sig medveten om att det är en lärandesituation med en förväntan att lära sig? Om svaret är ja är det troligtvis ett formellt lärande.
  • Finns det styrdokument som klargör vilket innehållet för lärandet är? Om svaret är ja rör det sig säkert om formellt lärande.
  • Har någon individ blivit utvald att hålla i aktivitetet med avsikt att någon eller några ska lära sig? Om svaret är ja rör det sig säkert om ett formellt lärande.
  • Finns det en särskild plats avsedd för lärandeaktiviteten och en särskild schemalagd tidpunkt? Om svaret är ja rör det sig säkert om ett formellt lärande.
  • Är lärandeaktiviteten en lek som barnen själva driver? Då är det troligtvis ett informellt lärande.
  • Är lärandet i aktiviteten primärt eller sekundärt? Om svaret är sekundärt, d.v.s. att barn ägnar sig åt aktiviteten för aktivitetens skull och lär sig som en bieffekt, rör det sig om ett informell lärande.

Eftersom vissa av ovan frågan kan besvaras på ett sådant sätt att det verkar vara ett formellt lärande samtidigt som andra frågor mer lutar mot ett informellt lärande rör det sig om ett mellanting.

En skola har övervägande formella lärandesituationer medan en förskola eller ett fritidshem har övervägande informella lärandesituationer. I samtliga tre verksamheter finns det dock en hel del av båda. Förknippa därför inte formellt respektive informellt lärande med en viss verksamhet utan titta på den enskilda aktiviteten och det kommer att bli klarare.

Eftersom skolan är så förknippad med diskussonen kring formellt och informellt lärande är det enklast att använda skolan som exempel. Det ska dock understrykas att institutioner och verksamheter för vuxna bygger på samma principer. Formellt lärande är alltid mer reglerat än informellt lärande oavsett om det är barn eller vuxna som lär.

Läs vidare i boken Den fria tidens lärande för ytterligare information om formellt och informellt lärande.

Kommentera gärna eller ställ frågor.

22 Jan 2020