Multimodalt lärande - en grund för lärande eller en fluga

Hur väl känner du till begreppet multimodalt lärande? Om du är intresserad av lärande är det troligt att du har hört talas om det. Vad är det då som är speciellt med lärande som är multimodalt? Det beror faktiskt på vad man menar med multimodalt. Den viktiga delen i ordet multimodalt är modalt. Vad betyder det och var kommer det ifrån? Rent etymologiskt kommer det ifrån det latinska ordet modus som antingen betyder mått eller sätt. Vilken betydelse som gäller beror på i vilket sammanhang ordet används. Ordet modell är en direkt avledning ifrån modus i betydelsen mått. Modell betyder litet mått. Det är ju begripligt med tanke på att en modell ofta är en miniatyr av något. Alltså något i mindre skala. Orden modal eller modalitet kommer ifrån den andra betydelsen av modus, nämligen sätt. För att göra det enkelt kan man säga att modalitet betyder sätt att göra något eller sätt att processa något. Om man då lägger till förledet multi blir betydelsen flera sätt att göra något eller flera sätt att processa något.

Innan vi går in på vad det är som görs eller processas kan man titta på hela betydelse av multimodalt lärande. Vi kan antingen säga att det betyder att lära genom att göra något på flera sätt eller att lära genom att processa något på flera sätt. Vilket av dessa som är mest rimligt beror på vilken forskare du frågar. Eftersom multimodalt lärande hänger ihop med multimodal kommunikation kan man använda det senare för att reda ut det första. Inom kommunikation pratar man om produktionsmodaliteter och sinnesmodaliteter. Produktionsmodaliteter avser de resurser/medel vi har till buds för att producera ett budskap. I en vardaglig konversation ansikte mot ansikte har vi t.ex. rösten, gester och ansiktsuttryck. Dessa är var för sig produktionsmodaliteter och när vi använder alla tillsammans kommunicerar vi multimodalt. Sinnesmodaliteter avser de sinnesorgan vi har och hur informationen som tas emot via sinnesorganen processas till ett budskap. När minst två sinnesorgan är involverade samtidigt är perceptionen multimodal.

De två grundläggande sätt att förstå multimodalt lärande utgår antingen ifrån en lärandesituation där någon avsiktligt har designat för lärande eller där någon lär genom att flera sinnesorgan är involverade. Det är här väldigt tydligt att den första varianten utgår ifrån en lärare eller någon som instruerar. Det handlar helt enkelt om att skapa förutsättningar för lärande. Kanske genom att visa ett objekt och berätta något om detta objekt. Att lära genom att flera sinnesorgan är involverade handlar om den som lär sig, den som tillägnar sig något nytt. Till exempel genom att titta på ett objekt, röra vid ett objekt och lyssna på någon som berättar om objektet. I exemplet tas information in via tre sinnessystem. För att det ska bli ett multimodalt lärande måste informationen från de inblandade systemen integreras så att allt handlar om samma sak. Detta är något av en utmaning. Hur kan hjärnan veta att informationen som kommer ifrån tre olika delar, de tre sinnescentrana, har med varandra att göra?

Att designa för lärande är multimodalt lärande om man gör något på flera sätt samtidigt eller i en direkt följd. Tänk dig att du ser en text på en projektionsyta, du läser texten och lär dig något om vad som står i texten. Detta är i någon mening unimodalt, en produktionsmodalitet används, då det enbart handlar om en text. Unimodalt lärande är att lära genom att göra något på ett sätt. Ett multimodalt lärande är typiskt att visa en projicerad bild, använda gester för att peka ut delar på bilden och för att visa hur saker rör sig, och genom att använda rösten för att säga ord och markera viktiga begrepp. Det handlar om lärande genom att göra på flera sätt. Den som gör är den som designar för lärande, inte den som lär sig.

Att vara den som lär sig och göra det multimodalt är att lära genom att processa på flera sätt. Det som processas är sinnesinformation. Det man ser via synen processas för att bli en visuell upplevelse för oss medan det man hör via hörseln processas för att bli en auditiv upplevelse. Alltså processas information på minst två sätt. Om det uppstår ett lärande genom dessa processer kan vi tala om multimodalt lärande.

Märk nu att den som visar en bild, använder gester i relation till bilden och säger några ord använder minst tre produktionsmodaliteter: bild, gest och röst. Den som är mottagare av detta budskap användar två sinnesmodalliteter. Både bild och gest processas av synsinnet medan rösten processas av hörselsinnet.

Att tala om design av lärande och att tala om att designa multimodalt lärande är ett relativt nytt fenomen. Problemet i dagsläget är om detta leder till ett bra/bättre lärande och varför man ska lägga någon vikt vid detta sätt att se på lärande. För att detta ska bli något annat än en fluga krävs en tydligare teori som motiverar värdet av designen och mindre vaghet i begreppsapparaten. Så här långt har detta synsätt lyckats med att synliggöra sådant som vi inte alltid tänker på. På sikt kan vi få bättre förklaringar varför detta ska få större utrymme i debatten om vad som leder till lärande.

Det finns en massiv forskning om hur man kombinerar mänskliga resurser med tekniska resurser. Denna forskning är starkt empiridriven och det finns tydliga principer som vägleder hur man kan tänka och designa sitt framförande. Dessa principer, visar det sig, hänger mer ihop med våra sinnesmodaliteter och mänsklig kognition. Detta leder oss till en annan viktig fråga. Det verkar som att människans kommunikation i grunden är multimodal, faktiskt som att vår kognition är multimodal, vilket motiverar frågan om lärande i själva verket är multimodalt? Låt mig ta ett par exempel.

1. När vi pratar använder vi inte bara ljud utan även rörelser. Vi rör på käkpartiet, tungan och läpparna. Detta är nödvändigt för att skapa ljud. Dessa rörelser kan vi se samtidigt som vi hör vad som sägs. Vi läser av dessa rörelser mer än vi tror. Hur mycket märks tydligare när vi befinner oss på en plats med högt bakgrundsljud. När det är svårt att höra vad någon säger är det viktigare att läsa läppar mm. Faktum är att vi är så duktiga på det att vi kan uppfatta 20 % av vad som sägs även när vi inte hör ett ord. Att lära sig språk och att lära sig förstå språk är i sig själv multimodalt. Om man sedan lägger till att vi även gestikulerar och att detta hänger ihop med vad som sägs blir det sagda än mer multimodalt. Vi förstår varandra baserat på vad vi hör och vad vi ser samtidigt.

2. Vi har för vana att visa och berätta för varandra. Vi visar ett objekt eller något vi kan utföra samtidigt som vi berättar om objektet eller det vi utför. Den som är mottagare av detta budskap och vill lära sig något av det gör det via minst två sinnen samtidigt. För att kunna hantera det vi ser och det vi hör behöver vi en multimodal process. Detta är helt grundläggande för att kunna lära sig genom observation och instruktion.

Vi har all anledning att tro att mänskligt lärande i grunden är multimodalt. Det hindrar inte att visst lärande är unimodalt men vi är i grunden "skapta" för att lära multimodalt. Med detta sagt kan man börja att bättre förstå vad som skapar möjligheter och vad som skapar begränsningar för vårt lärande. Det finns några väletablerade principer som ibland stödjer varandra och ibland motverkar varandra.

A. En bild och tal är bättre för att lära sig än enbart en bild eller enbart en röst.

B. En bild och en text är bättre för att lära sig än enbart en bild eller enbart en text.

C. En bild i kombination med tal är bättre för att lära sig jämfört med en bild och en text.

D. En bild som befinner sig nära den korresponderande texten är bättre för lärande jämfört med en bild långt ifrån den korresponderande texten.

E. En bild som visas långt tidigare eller långt senare än texten/rösten som berättar om innehållet i bilden leder till sämre lärande jämfört med om bild och text/tal är nära förbundna i tid.

Vi skulle kunna kalla de tre första principerna för modalitetsprinciper och de två senare för närhetsprinciper. Man behöver ha med allt detta i beräkningen när man skapar förutsättningar för egna och andras lärande.

Ytterligare en princip är överbelastningsprincipen. Om för mycket information kommer via ett sinne blir det överbelastning och lärande undermineras. Att t.ex. få för mycket information genom synsinnet skapar problem. Vi kanske inte märker av det men det uppstår ett brus på motsvarande sätt som när vi försöker höra vad flera personer säger samtidigt. Det går bara att lyssna ordentligt på en röst åt gången. Det går på motsvarande sätt att se enbart en sak åt gången. Om en person står och viftar med armarna, gör ansiktsuttryck, flyttar på kroppen i sidled och rör mycket på huvudet ska man inte underskatta att allt detta har betydelse för det som förmedlas men man kan inte hantera allt på en gång.

F. Fördela hellre information på två eller fler sinnesmodaliteter, istället för allt på en sinnesmodalitet, om det är möjligt för det underlättar lärande.

Om man ska sammanfatta det hela så här långt på ett enkelt sätt kan man säga att två sinnesmodaliteter är bättre för lärande än en sinnesmodalitet men det är inte säkert att det blir bättre med flera produktionsmodaliteter. Med detta sagt behövs en liten varning. När man kombinerar modaliteter är det viktigt att informationen är förenlig och inte motstridig. Att använda två modaliteter som strider mot varandra skapar sämre lärande. Två modaliteter i kombination ska antingen förmedla ungefär samma sak eller komplettera varandra. Det som sägs bäst med en bild kan kompletteras med några ord. Det är fullt möjigt att det som sägs med bilden och det som sägs med orden är så olika att de skapar förvirring. Då är antingen bild eller ord bättre.

G. Multimodalt lärande är bättre när informationen från de olika modaliteterna är förenliga. I annat fall är det sämre. Multimodalt är i sig inte nödvändigtvis bättre utan kan skapa problem.

Design för lärande har en framtid om hänsyn tas till ovan principer. Multimodalt lärande kommer alltid att vara grundläggande för oss människor så länge vi inte förlorar våra sinnen.

Hur går dina tankar kring multimodalt lärande?

 

11 jul 2018