Nya sätt att värdera högskoleprovet

Varför gör man högskoleprovet? Några få gör det för att visa sina vänner att de kan få ett bättre resultat. Alla andra gör det för att komma in på en eller några utbildningar. Med tanke på det vore det bra om högskoleprovet på något sätt kunde mäta sådant som var förberedande för utbildningen man ska gå. Högskoleprovet testar ganska allmänna förmågor. Det säger väldigt lite om hur man klarar att bli läkare, journalist, ingengör eller socionom.

Högskoleprovet består av två huvuddelar. En språklig del och en matematisk-logisk del. Dessa båstår i sin tur av deltest. Det är ganska vanligt att man är bra på en av dessa huvuddelar. Om man är bra på den matematisk-logiska delen kanske det inte är till fördel om man vill bli journalist. Den språkliga förmågan gör sig sannolikt bättre.

Jag har gjort högskoleprovet två gånger. Första gången gick det så där och andra gången gick det rätt så bra. Likheten mellan dessa gånger var att det gick väldigt bra på den matematisk-logiska delen. Jag hade nästan inga fel. Vid första tillfället gick det dåligt på språkdelen. Det var illa nog för att jag skulle känna mig medioker. Andra gången, några år senare, hade jag blivit mer allmänbildad så jag klarade språkdelen bättre. Det räckte för att jag skulle få betydligt bättre på provet i sin helhet.

På den tiden var det helheten som avgjorde om man kunde komma in på en utbildning eller inte. Nu är det bestämt att de två olika huvuddelarna av högskoleprovet ska viktas. För de utbildningar som är relaterade till språkliga färdigheter ska språkdelen vara avgörande för om man kommer in eller ej. För de utbildningar som är relaterade till matematisk-logiska färdigheter ska denna del avgöra om man kommer in. Därtill kan det vara relevant med båda delar inför vissa utbildningar.

Tanken med att vikta delarna beroende på vilket utbildning man söker till baseras på möjligheterna att inte bara komma in på utbildningen utan stanna kvar och slutligen avsluta den. Sannolikheten att man passar på utbildningen är större om man har vad som krävs för att gå den.

Det är flera saker som högskoleprovet inte kan förbereda för. Högskoleprovet avklaras under en halv dag. En utbildning pågår i flera år. Att motivera sig för det ena är inte jämförbart med att motivera sig för det andra. En annan aspekt är hur man klarar sig i den sociala miljön. Det går att vara en ensamvarg genom en hel utbildning men det är inte särskilt lätt. De med sociala fädigheter klarar sig bättre.

Slutligen har vi den andra sidan av den sociala aspekten. Man behöver en grad av självständighet. Särskilt när man skriver rapporter och uppsatser. En del klarar utbildningen galant tills de ska skriva sin uppsats (d.v.s. sitt examensarbete). Där handlar det inte om att skriva rätt svar på ett prov. Det innebär att förbereda, genomföra och analysera en egen studie. Brist på självständighet här gör det svårt.

Det är närmast omöjligt att skapa test som talar om hur motiverad man är över tid, hur man klarar sig socialt och hur självständig man är. Alltså kommer många att komma in på en utbildning med hjälp av högskoleprovet men flera droppa av på vägen. Några kommer inte in trots att de skulle klara sig hela vägen.

Jag tror att de nya sätten att använda högskoleprovet är till det bättre. Vad tror du?

7 apr 2019