Varför har vi skola? - en fråga relaterad till aktivism

Detta inlägg handlar om syftet med utbildning i form av grundkola i allmänhet och förhållandet till aktivism i synnerhet. För att man ska kunna relatera aktivism till skolans verksamhet och värden gäller det att förstå vad skolans roll i samhället är.

Ett historiskt perspektiv

Ur ett historiskt och globalt perspektiv har utbildning anordnats i samhällen för att möta starka förväntningar från antingen religionsföreträdare, militären eller industrin. Upplysningsidealet och bildningsidealet kan också sägas vara starkt bidragande faktorer.

I Sverige har skolan vuxit fram inom kyrkans verksamhet med klosterskolor och katedralskolor. Därför har utbildning under en längre tid färgats av kristna värden och ideal samt att religionen rent innehållsmässigt har färgat undervisningen.

Den amerikanske sociologen, statsvetaren och historikern Charles Tilly menar att samhällen har förändrats genom vissa eftergifter. När svenska staten behövde en stark millitär blev en naturlig eftergift införandet av demokrati och allmän skolgång. Genom att ge folket demokrati och bildning kunde staten säkra sin militära kapacitet genom värnplikt. I Sverige, till skillnad från vissa andra nationer, har det militära inte haft direkt inflytande över skolan men en koppling till hur skolformen har utvecklats. Därtill har det militära haft egen utbildning inom ramen för värnpliktspaketet.

Genom kyrkans ombesörjande kunde en majoritet av svenska folket läsa på 1600-talet men det var först under 1800-talet som en majoritet kunde skriva. Det senare är en effekt av införandet av folkskolan 1842. Beslutet om att införa allmän skolgång fattades 1842 men kommunerna fick upp till fem år på sig att upprätta skola. Det fanns vi denna tid kommuner som hade haft skolor en längre tid. Förutsättningarna såg alltså olika ut.

Ett annat skäl, på ett internationellt plan, att införa eller reformera skolan var industrialismen. Den starkt växande industrin behövde bildad arbetskraft. Skolan skulle stå för den bildningen. Samtidigt var det så att när föräldrarna förvärvasarbetade utanför hemmet en längre tid av dygnet behövde barnen tillsyn. Skolan fick ta det huvudsakliga ansvaret för denna tillsyn. I vissa städer uppstod även arbetsstugor, som är förlagan till vår tids fritidshem, som höll unga från gatorna genom att ge dem meningsfull skolning i t.ex. hantverk.

Mycket av det som vi fått genom historien ligger till grund för dagens skola. Vi har med oss en värdegrund som i mycket bygger på kristen etik och demokratiska värden. Skolan har en bildande uppgift och i förlängningen en uppgift att förbereda de unga för arbetslivet. Arbetsmarknaden har ett behov av skolad arbetskraft. Grundkolan ska lägga grunden för detta så att de unga kan läsa vidare och specialisera sig inom vissa fält.

Skollagen

Syftet med skolan idag regleras av skollagen och våra styrdokument. I skollagen står det såhär:

Och även detta:

Som man kan se handlar det om att förbereda den enskilda individen för ett framtida medborgarskap och en möjlighet att förverkliga sig själv, t.ex. på arbetsmarknaden.

Greta Thunberg och aktivism

Med anledning av Greta Thunbergs aktivism har diskussionen kring hur det är möjligt för en eller flera skolpliktiga elever att strejka och på det viset avvika från skolan och undervisningen. Thunberg har inspirerat andra tonåringar världen över att agera på ett liknande sätt. Detta har fått till följd att vissa statliga företrädare har uttalat sig om de skolkande eleverna. Det har t.ex. sagts att det enda de gör är att förbereda sig för att stå i kön till arbetsförmedlingen (eller motsvarande institution). De uppmanas att ägna sig mindre åt aktivism och mer åt skolarbete.

Om man tittar på skollagen står det "barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden". Den svenska skolan är ypperlig på att ge möjligheter att inhämta kunskaper och värden. Det är något mer problematiskt att förvänta sig att skolan kan bidra till att utveckla kunskaper och värden. Det beror helt på vad man menar med utveckla. Utvecklar kunskaper gör främst industrin och forskarsamhället. Ett annat tänkbart sätt är att ägna sig åt aktivism eftersom man då får utveckla sådant som skolan inte praktiserar. Aktivism ska inte behöva tolkas som en motsättning till det den svenska skolan står för.

Det står vidare i skollagen att skolan ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Med "alla" kan man antingen mena att ingen ska bli exkluderad (alla får vara med och utvecklas) eller att varje enskild individ med sina behov och förutsättningar ska bli inkluderad (utveckling sker på individuell grund som behöver avpassas från en individ till en annan). Om aktivism är det som bäst främjar en elevs utveckling och lärande blir det något problematiskt, enligt en inkluderande tolkning av "alla", att hävda att aktivism inte är god skolgång.

När det handlar om en livslång lust att lära skulle jag säga att de inre drivkrafterna är de främsta skälen till att vi vill fortsätta att lära. Om aktivism är ett starkt uttryck för den inre drivkraften vore det problematiskt att släcka, eller förhindra, denna drivkraft då det i sin tur kan minska lusten att lära för livet.

Utbildningen ska främja att barn och elever utvecklas till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Jag kan inte uttala mig om aktivister i största allmänhet men när det gäller Greta Thunberg uppvisar hon just detta. Få människor som jag har träffat, varken i tonåren eller som vuxna, uppvisar ett så aktivt, kreativt, kompetent och ansvarskännande medborgarskap som Thunberg. Det hon arbetar för står nämligen i vår grundlag (regeringsformen, paragraf 2):

Det är särskilt stycket om hållbar utveckling som Thunberg visar sig särskilt ansvarskännande inför. Hon ser sig som en del av den kommande generationen och står upp för att hennes och efterföljande generationer ska få det minst lika bra som nuvarande generationer. Som utvecklingen ser ut blir det svårt att uppnå.

Förvärvade och reella kunskaper

Det lilla jag har lyssnat på Greta Thunberg, och andra unga aktivister, ger mig en viss bild av deras kunskapsnivå.

Jag har läst mer än 180 högskolepoäng inom samhällsvetenskap och den klokskap Thunberg uppvisar ligger ibland en bra bit över grundskolenivån. Jag skulle påstå att det finns vissa som har läst samhällsvetenskap i flera år som ännu inte har den goda förståelse av samhället som Thunberg har.

Jag har en kandidatexamen med humanekologi som huvudämne och i denna examen ingår miljövetenskap och miljöpolitik för att nämna några delar. Därtill har jag forskat om olika aspekter av hållbar utveckling. En del av det som Thunberg talar om ligger enligt min bedömning på högskolenivå. Hon överträffar alltså vad som kan förväntas på grundskolenivå.

Efter flera års kommunikationsforskning kan jag säga att den förmåga att uttrycka sig om komplexa frågor och den retoriska färdighet Thunberg har inte kan läras ut av grundskolan. Detta gör hon trots vissa sociala svårigheter (utifrån de diagnoser hon har). Dessa färdigheter har nyligen placerat henna blev världens 100 mest inflytelserika personer enligt Time Magazine. Hon har placerats i gruppen ledare (den gruppen innehåller 26 personer) vilket antyder att hon kan föra en grupps talan. Detta kan som sagt inte grundskolan förbereda någon för. Bara lägga en allmän grund för att tala inför sina skolkamrater.

Ovan är färdigheter och kunskaper som jag med min expertis kan uttala mig om. Andra kan kanske bekräfta att Thunbergs kunskaper är mer än goda nog för grundskolenivå även inom andra skolämnen. Det finns sannolikt även de som kan hävda att Thunberg har för låga kunskaper för att lämna grundskolan med betyget godkänd eller motsvarande i alla ämnen.

Jag lyfter de reella kunskaperna för att det finns personer som stirrar sig blind på vad lagen säger om skolplikt. Måste man gå i skolan om man redan kan det som skolan har i uppdrag att undervisa om? Är skolplikten ett krav på att befinna sig på en viss geografisk plats inom en viss byggnads ramar för att den ska uppfyllas?

Skolplikt

Enligt skollagen står det så här om skolplikt:

Texten är tydlig när det gäller närvaro fram till de sista åtta orden. Det står "ska delta". Det står också "för att ge den avsedda utbildningen". Om det avsedda utbildningen har uppnåtts på annat sätt än närvaro enligt skolans schema, vad gäller då?

Giltiga skäl att utebli godkänns vanligtvis av rektor och omfattar en upp till tio skoldagar. Vid längre frånvaro, giltig eller ogiltig, ska eleven utredas.

Det är alltså rektors ansvar att utreda elevens frånvaro och anmäla detta till huvudman. Därefter är det vårdnadshavarnas och hemkommunens ansvar att agera på ett sådant sätt att närvaroplikten uppfylls.

Skollagen ger egentligen inget stöd för aktivism som överskrider en viss tid. Snarare är det så att aktivism som innebär skolstrejk eller skolk under längre tid ska utredas och åtgärdas. Jag vet inte om detta har gjorts men det skulle vara intressant att se underlag och hur Thunbergs aktivism har åtgärdats.

Bedömning från fall till fall

Även om lagen är tydlig när det gäller närvaro kan det finnas andra omständigheter att ta hänsyn till.

Jag kan inte avgöra vad som är barnets bästa för något av de barn som väljer aktivism som utväg. Jag kan dock inte utesluta att ett barn som har tillägnat sig minst de kunskaper som förväntas av läroplanen inte mår bättre eller blir bättre förberedd för vuxenlivet av att tvingas närvara i skolans lokaler. Greta Thunberg kan uppenbarligen tala för sig och sin sak. Det ska vara fullt möjligt att föra en dialog om vad hon förväntas göra inom ramen för sin skolplikt och vad hon redan har fullgjort. Hon kan också uttala sig kring hur skolan eventuellt kan hämma hennes välmående och hur det som hon ser som en alarmerande situation för framtiden inte kan anses vara för hennes bästa.

Sammanfattning

Skolan har historiskt inte alltid sett på individens möjligheter och rättigheter utan mer på vad stat, samhälle och industrin kan vinna på utbildning. Nu när vi har ett mer individorienterat syfte med skolgången kan man också ta större hänsyn till vilka reella kunskaper eleverna har. De elever som är så pålästa att de aktivt försöker förbättra samhället är inte varken skolans eller samhällets fiender. De ska inte i första hand bemötas som lagbrytare. Aktivism är förenligt med vissa delar av skollagen och läroplanen. Däremot är det sällan den praktiseras i undervisningen. De som praktiserar aktivism gör ofta mer än vad kriterierna i olika skolämnen föreskriver. Man kan inte kategoriskt döma ut någon för sin aktivism utan man måste titta från fall till fall på vilka grunder en individ väljer denna väg.

 

19 apr 2019