Blogg

 

Metakunskap

26 jan 2021

Metakunskap är ett begrepp som förekommer i utbildningsammanhang, inom filosofiämnet och på arbetsplatser. Det kan vara särskilt intressant att tänka kring metakunskap när man är ny på jobbet eller ska ta hand om någon som är ny på jobbet. Då har man all anledning att fundera på vad man vet om arbetsplatsen och hur man förväntas agera men glömmer att säga till de nya. Det är så mycket som "sitter i väggarna", vilket ingår i en organisationskultur, som en nykomling inte kan känna till. Försök då att som erfaren på en arbetsplats att fundera på de tysta kunskaperna och hjälp nykomlingen tillrätta.

Metakunskap betyder kunskap om kunskap. Att känna till att det finns olika sorters kunskaper är en form av metakunskap. Epistemologi, som står för läran om kunskaper eller kunskapsteori, är metakunskap. Att ha kunskap om en viss kunskapstyp är också metakunskap. Tanken att jag vet att jag vet är en form av metakunskap. Det handlar också om att reflektera över en viss kunskap i den mening att man vet om det är en kvalitativt hög kunskap man har om något och i annat fall se behovet av att utöka sin kunskap på området.

Metakunskap blir särskilt tillämpbar när man ser hur olika kunskaper har en inverkan i det man vill förmedla till andra, t.ex. en kollega. Man berättar inte bara om hur man t.ex. kan bli bättre på att presentera ett förhållandevis abstrakt ämne som t.ex. hållbar utveckling utan man ser relevansen i att man också samtidigt förhåller sig till sociala regler när man interagerar med kollegan. Detta leder till en högre grad av självmedvetenhet samtidigt som man är en förebild för kollegan (om denna är relativt ny på jobbet) och inte minst om man gemensamt reflekterar kring uttalade och outtalade sätt att förhålla sig till omgivningen som anställd.

Tack vare vår metakunskap kan vi lättare komma ihåg att prata om delar av den implicita kunskapen (så kallade tysta kunskaper som vi inte vet att vi har). Vi kan även bli mer medvetna om att vi delar med oss av implicita kunskaper genom vårt agerande utan att tänka på det. Man kan synliggöra sitt agerande, som en kunskap, genom att kommentera vad man gjorde och varför man gjorde det. Detta är ett gott ledarskap för en nyanställd som försöker att anpassa sig till en ny organisationskultur.

Nonaka och Takeuchi beskriver i det som kallas SEKI-modellen[1] att det finns en externaliseringsfas och en internaliseringsfas av vår hantering av kunskaper. Externaliseringsfasen handlar om att vi gör viss kunskap synlig, t.ex. vissa sociala och praktiska kunskaper som har tillägnats i en socialiseringsfas för den nyanställda. På motsvarande sätt menar de att kunskap som är synlig och påtaglig för oss kan genomgå en internaliseringsfas där kunskap övergår till att bli tyst och en del i vårt görande, en del av organisationskulturen.

Dessa övergångar kräver, enligt vissa, metakunskap för att vi ska se och förstå omvandlingen. Metakunskap är i någon mening en förutsättning för att leta efter implicita kunskaper så att man kan göra dem explicita, i alla fall delvis. En form av tyst metakunskap är en berättelse där vi bakar in explicita kunskaper som sedan sjunker ned på ett undermedvetet plan som sanningar. Dessa berättelser, som är en form av metakunskap som samlar andra kunskaper, är tillgängliga för oss men vi har svårt att nå dem och övertyga oss själva och andra att vi vet och varifrån denna kunskap kommer. Det stora problemet med berättelser, som vi har oerhört lätt att ta till oss och förhålla oss till, är att det kan vara inbakat både verklig kunskap och falsk kunskap i samma berättelse. När berättelsen har blivit implicit är det svårt att reda ut för sig själv och andra vad i denna berättelse som bristerna finns.

Mycket av den forskning kring metakunskap som är aktuellt i början på 2020-talet har att göra med den typen av metakunskap som handlar om att ha kunskap om var kunskaper finns att tillgå. Det handlar om att veta på vilka lokala eller externa databaser man kan hitta kunskap och vilka kunskaper som finns där, som kollega veta vem som har en viss kunskap och därmed vända sig till denna person eller som ledare ha kunskap om vilka medarbetare och kollegor som kan vad. Som erfaren på en arbetsplats är det värdefullt att kunna hänvisa nykomlingarna i rätt riktning.

 

[1] SEKI står för Socialisering, Externalisering, Kombinering och Internalisering.

Informellt ledarskap

12 dec 2020

https://bastioncomm.co.ke/wp-content/uploads/2020/07/Opinion-Leaders.jpg

Informella ledare har funnits länge. Vi lever dock i en tid där informella ledare i vardagen både blir vanligare och mer behövda. Typiska sektorer där detta syns är inom sjukvården och inom utbildningssektorn.

Strukturella förändringar inom skolans värld har skapat behov av nytt ledarskap. Det handlar om att förstelärare ska leda sina kollegor eller att en utbildad lärare ska leda lärarassistenter eller elevassistenter. Lärare är inte utbildade eller tränade att leda sina kollegor.

En minskad tillgång på personal med adekvat utbildning i pedagogisk verksamhet har också fört med sig att utbildade lärare i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium får till uppdrag att leda sina outbildade kollegor trots att de inte har något särskild träning för detta. Ofta är de utbildade dessutom yngre och mindre erfarna än de outbildade som de ska leda vilket kan kännas obekvämt om de har sökt en utbildning för att som yrkesverksamma undervisa och leda barn.

Inom sjukvården är bristen på outbildade inte lika påtaglig som i skolans värld men ändringar i ledningsstrukturerna har medfört att ett informellt ledarskap behövs. Det finns inte några omfattande ledarskapsutbildningar bland läkare eller sjuksköterskor. När det gäller informella ledare är det heller inte säkert att det är de med längst utbildning som hamnar i en mellanposition där de leder sina kollegor som förebilder eller trivselskapare.

Det finns ytterligare orsaker till att man får leda sina kollegor, nämligen genom förväntat utvecklingsarbete eller genom interna strömningar att få in nya sätt att tänka och arbete i verksamheten. Vissa personer tar ledningen i detta arbete och det kan ske på formella eller informella grunder.

Fokus för detta inlägg är modeller och teorier till stöd för att förstå informellt ledarskap. Det är primärt ett ledarskap som får sin legitimitet från kollegorna. Den informella ledaren växer fram bland de egna och det kan ske på flera olika sätt.

Modeller och teorier för informellt ledarskap

Informellt ledarskap är inte särskilt väl studerat. Det finns dock vissa teorier som fångar denna aspekt av ledarskap ganska väl. Generellt kan man säga att informellt ledarskap får sitt mandat nedifrån. Det är kollegorna som av någon anledning betraktar någon av de egna som en god företrädare, förebild eller inspiration för gruppen. Det har visat sig från studier redan från 1970-talet att förmågan att kommunicera är en central faktor för vem som får kollegornas mandat att leda.

Hörselstöd i lärandemiljöer

21 nov 2020

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om ljud som omger en lärmiljö och ljud som ingår i en lärmiljö. Dessa olika bakgrundsljud påverkar möjligheterna att lära. I detta inlägg lägger jag fokus på hörseln och vilka stöd det finns för att skapa bättre förutsättningar för lärande.

Jag vänder mig t.ex. till Audilo som är experter på hörsel, hörselstöd och hörselskydd. Det är dessa aspekter jag ska lyfta fram i detta inlägg. Det är dock jag som är helt ansvarig för textens innehåll och eventuella fel.

Vår hörsel

Hörseln är vårt näst viktigaste sinne efter synen när det kommer till mängden information som sinnet tar emot och skickar vidare till mer centrala delar av hjärnan. Om mängden information är avgörande är synsinnet vårt viktigaste sinne men när det kommer till det talade språket (till skillnad från skriftspråk) och musik är hörseln det viktigaste sinnet. Eftersom språk och musik är så centrala i våra liv blir hörselsinnet också oerhört centralt.

Vad är det för typ av information vår hörsel processar? De viktigaste aspekterna är:

  • Volym
  • Avstånd till ljudkällan och var i rummet ljudkällan finns i förhållande till oss själva (höger, vänster, framför eller bakom)
  • Röster och röstkvalitéer
  • Talhastighet
  • Temporalitet (hur olika ljud förhåller sig till varandra i en tidsföljd)
  • Tonhöjd/frekvens
  • Rytm
  • Melodi
  • BPM (beats per minute)

Det faktum att vi har två öron gör det lättare att bedöma avstånd och från vilket håll ett ljud kommer. Detta sker genom att de två öronen skickar information till en central knutpunkt som jämför vilken ljudsignal som kommer först, vänster eller höger, eller om de kommer samtidigt. När ljudsignalerna kommer samtidigt kommer signalen rakt framifrån, rakt uppifrån, rakt bakifrån eller rakt underifrån. När ljudsignalen först kommer från höger öran finns ljudkällarn till höger och motsvarande från vänster öra.

Enligt vissa äldre källor säger man att vänster hjärnhalva processar språket medan höger hjärnhalva processar musik. Detta är bara delvis sant. I vänster hjärnhalva finns två specialiserade områden som processar talproduktion respektive språkförståelse. Dessa delar är dock endast två av de relevanta regioner som involveras i språkhanteringen. Det finns flera områden i höger hjärnhalva som processar språkrelevant information.

Hörselsinnet är utvecklat redan före födseln. Hörselminnet är också aktiverat före födseln. Vi har alltså hörselminnen som kan vara väldigt tidiga. Det är bland annat därför man säger att barn när de föds kan känna igen sina föräldrars röster, särskilt mammans röst, och kan reagera på viss musik redan i livmodern och kanske komma ihåg musiken efter födseln.

Hörseln är drivande för delar av vår uppmärksamhet. När det kommer ljud som ligger utanför vårt synfält bidrar hörslensystemet att vi vänder på oss eller vrider på huvudet för att kunna se vad det är som orsakar ljudet. Ovanliga eller höga ljud dras också till sig vår uppmärksamhet. Detta är främst för att skydda oss från faror. På tal om faror reagerar vårt uppmärksamhetssystem på ljud som vi sedan tidigare associerar med farliga saker som bilar eller ormar.

Delvis på grund av hur vår uppmärksamhet fungerar och hur ljud påverkar uppmärksamheten har ljuden i vår omgivning en inverkan på lärande, lärandemiljön och studiemiljön. Fler av exemplen och problemen som tas upp nedan är direkt kopplade till hur vi kan hantera vår ljudmiljö för att minimera de negativa effekterna på lärande.

Ärligt ledarskap

7 nov 2020

De senaste dagarna av presidentvalet i USA har visat tydliga prov på oärligt ledarskap och ärligt ledarskap. Det sades upprepade gånger på de stora mediebolagen under rösträkningen att Joe Biden är Donald Trumps raka motsats. Trump visade upp en rad fall av oärlighet. Han påstod en rad saker som inte har gått att styrka. Joe Biden har legat lågt och bara påstått sådant som går att styrka.

Donald Trump utropade sig själv som vinnare redan på valdagen och sade samtidigt att det pågick valfusk. Han var relativt specifik med vad det var för valfusk som skedde men han kunde inte uppvisa några bevis. Trots detta var hans anhängare övertygade om att det han sade var sant.

Jag ska i detta inlägg ge några exempel på hur Trump har använt sig av ren lögn och inkonsekvens för sin personliga vinnings skull. Joe Biden å andra sidan har använt sin vinst för folkets bästa. Detta följs upp av teorier om konkurrens samt en modell som kallas autentiskt ledarskap. Det senare är ett uttryck för ärligt ledarskap.

Oärlighet

Redan på valkvällen utropade sig Donald Trump som vinnare. Det i sig var något märkligt eftersom det inte finns något nationell valmyndighet i USA som stödde detta påstående. Varje delstat har sina egna lagar och procedurer för hur röstningen och rösträkningen går till. När de har räknat en tillräckligt stor andel av rösterna och skickar ut dessa till de stora mediebolagen gör de senare en sammanställning som ligger till grund för hur man ligger till. Inget TV-bolag eller stor dagstidning hade i närheten av Trump som vinnare. Inte ens det Trump-vänliga FOX News.

I samma andetag som Trump utropade sig själv som vinnare sade han också att det pågår försök att vilseleda det amerikanska folket. De lokala valmyndigheterna anklagades för att räkna röster som inte existerar. Räkna bara lagliga röster och sluta räkna olagliga, sade han. Han sade tydligt att de ska sluta räkna röster när han själv var i ledningen trots att långt ifrån alla lagliga röster var räknade.

När rösträkningen genomförs finns det alltid en representant för de demokratiska partiet i rummet som granskar och en representant för det republikanska partiet som granskar. Enligt Trump var republikanerna utestängda från de lokaler där rösträkningen pågick. All rösträkningsaktivitet är ordentligt videoövervakad vilket betyder att det går att kontrollera vilka granskare som är på plats och dessutom att rösträkningen går rätt till. Ingen rösträkningslokal har blivit ifrågasatt av varken medier eller lokala republikaner. Ändå stod det protesterande Trump-anhängare utanför lokalerna och skrek att de ska sluta räkna olagliga röster och släppa in republikanska övervakare.

Förutom att man lätt kan kontrollera sanningshalten i Trumps påstående har han själv visat att det han säger är en lögn. Trumps advokater lämnade in ett antal stämningsansökningar för valfusk. Inga av dessa stämningsansökningar godkändes därför att de inte kunde ge någon bevisning. Däremot krävde Trump och hans advokater att de republikanska granskarna skulle få så närmare personalen som räknade rösterna. Det finns en standard på ca tre meters avstånd men de begärde att få stå på ca två meters avstånd. Bevisar detta domstolsbeslut att det har pågått fusk. Nej. Det enda det bevisar är att det har funnits republikanska granskare i rummet hela tiden. De republikanska granskarna och de demokratiska granskarna har stått på tre meters avstånd enligt gällande regler men enligt ett domstolsbeslut får de stå en meter närmare.

Trump går så långt att han påstår att det är en nationell konspiration emot honom. I alla delstater där han var i ledningen halvvägs i rösträkningen men där Joe Biden fick fler och fler röster ju längre räkningen pågick skedde det enligt honom systematiskt fusk. Det finns som sagt inget bevis för detta och de enda beviser tyder på att Trump är den oärliga i sammanhanget.

Konflikter i studiegrupper

1 nov 2020

Två saker är känt sedan länge:

1. Studenter upplever konflikter i sina studiegrupper.

2. Studenter i lärarprogram uppger efter genomgången utbildning att de inte har fått tillräckligt med undervisning om konflikthantering.

I och med att undervisningen i mars 2020, på grund av coronapandemin, för de flesta har övergått till att helt, eller nära därpå, träffas online är det en ny situation för de flesta som läser lärarutbildningar. Lärarutbildningar är i grunden campusbaserade utbildningar med mycket praktiska inslag och VFU. Hur har studenterna klarat att träffas online under 2020 jämfört med hur det var 2019?

Jag och min kollega Christian Rönnögård har genomfört en enkätstudie med våra lärarstudenter som vi till stora delar ska redogöra för här. Vi kommer inom kort att följa upp enkäten med intervjuer för att få fördjupade kunskaper.

I korta drag ville vi ta reda på om det var några skillnader i hur studiegrupper har upplevt och hanterat konflikter samt vilka skillnaderna är. Det senare inbegriper vad som kan vara orsaker bakom möjliga skillnader mm.

Hundrasex studenter har medverkat i webbenkäten. Det kan förefalla lite lågt men med tanke på att enbart studenter som nu går terminerna fyre, fem, sex eller sju är det totala antalet studenter som rekryteringsunderlag begränsat. Därtill ska man tänka sig att varje deltagare är en studiegrupps representant för 2019 respektive 2020. Det kan betyda att röster för över 200 studiegrupper har fått komma till tals. Det är snarare mycket.

Inte fler konflikter 2020

En hypotes som säkert många har är att det blir fler konfikter när man inte kan ses "in real life". Vi lade in ett flertal formuleringar i enkäten för att säkert fånga möjliga likheter eller skillnader.

I enkäten fanns påstående om olika oenigheter, svårighetsgrader i konflikten, hur många som drabbas av konflikten samt påstående rakt på om konflikterna hade varit färre. Deltagarna i studien svarar oftast med att hålla med eller inte hålla med.

Visuell kommunikation - kartor

17 okt 2020

Visuell kommunikation utgör en stor del av all den kommunikation som vi människor ägnar oss åt. Jag har skrivit om ämnet visuell kommunikation tidigare men ska här avgränsa mig till kartor av olika slag.

En karta är en visuelisering av något som existerar i verkligheten men som är för stort och komplext för att få god överblick över. Det finns en likhet mellan det verkliga territoriet och den förenklade och betydligt mindre kartan. Att se likheten mellan Sverige som territorium och en karta över Sverige är dock svårt om man inte kan jämföra med en satelitbild, eller hellre hur det ser ut för en astronaut. Ingen som står på marken kan ju egentligen verifiera kartans riktighet. Samtidigt är det just detta som gör kartor så användbara, de visualiserar det vi annars har svårt att se.

Väderkartor

En väderkarta är ett typiskt exempel på något som står för en nations gränser och presenterar något som är angeläget för invånarna inom dessa gränser. Även om vi bara är intresserade av den lokala delen av kartan, där vi själva kommer att befinna oss vid en viss tidpunkt, vill vi ofta se hur det är på andra platser i det land som vi känner oss förenade med. Väderkartor är välkända sätt att ta del av visuell kommunikation.

Det som är speciellt med en väderkarta är att den å ena sidan visar hur saker är nu och å andra sidan visar hur det förväntas bli imorgon eller om några dagar. En karta, som det typiskt är med en väderkarta, kan bidra till att visa en prognos. Just nu ser det svenska territoriet ut så här och det kommer att gälla i morgon och om några veckor. Hur vädret förändras över tid är en snabbare process än förändringar av territorier. Därför är det intressant att se hur det kommer att bli.

Induktion, deduktion och abduktion

16 sep 2020

Det finns olika sätt att resonera och dra slutsatser. De mest välkända är induktion (induktivt resonerande eller induktiv slutledning) och deduktion (deduktivt resonerande eller deduktiv slutledning). Dessa två sätt har påverkat vår syn på lärande vilket gör dem intressanta som utgångspunkt för vidare filosofiska tanketraditioner kring lärande.

Induktion innebär att komma fram till en generell slutsats baserat på enstaka observationer. Jag observerar ett antal svanar, en i taget, och konstaterar att till de egenskaper som utmärker svanar hör den vita färgen. Min generalisering baserad på dessa observationer är därför att svanar är vita. I vardagssituationer har vi ganska lätt för att komma fram till generaliseringar av detta slag baserade på ett mycket lågt antal observationer. Det är vanligt att endast två observationer leder till en generalisering. Under tonåren yttrar sig detta i att tonåringen säger till sina föräldrar att ”alla får ju göra så” när hen endast har en eller två av sina vänner som underlag för detta påstående. Frågan är om tonåringen verkligen tror på det, gärna vill tro på det eller enbart använder det som argument för att få som hen vill? I forskningssammanhang räcker dock inte ett fåtal exempel, där görs generaliseringar på ett stort underlag.

Induktion är ett sätt att lära sig. Genom att observera ett fenomen i ett flertal upplagor lär vi oss om detta fenomens egenskaper. Vi lär oss att svanar är vita, att myror har sex ben och att bilar är stora och hårda. Vi lär oss också naturlagar som att objekt vanligtvis faller till marken när man släpper dem. Barn provar tidigt genom att släppa bestick, köttbullar, ärtor, potatisar och muggar från bordet. Varje gång faller tinget till golvet. Generaliseringen i detta fall sträcker sig längre än till den specifika typen av fenomen, t.ex. bestick eller mat. Den verkar gälla för alla eller många ting. Därför lär vi oss att fenomen av vissa slag, t.ex. ting i fast form, påverkas på liknande sätt.

Filosofen David Hume lade fram det så kallade induktionsproblemet som en kritik mot vår tendens att tro att det som framstår som ett stabilt mönster också måste vara det. Vi behöver ställa oss några frågor.

(1) Hur många observationer krävs innan vi kan säga att något är fallet? Räcker det med tio exempel, hundra exempel, eller ska vi gå och söka efter ytterligare exemplar i all evighet? Enligt Hume finns det ingen säkerhet för att ett mycket stort antal fall innebär att nästa observation ger samma utfall. När européer hävdade att svanar är vita, för så såg alla svanar de stött på ut, hade de inte sett alla svanar på vår jord. I Australien har det länge funnits svarta svanar vilket européer upptäckte när de kom till den kontinenten. Detta stödjer Humes kritik. Vi kan aldrig vara riktigt säkra.

(2) En annan fråga är vad som ska inkluderas i ett särskilt fenomen? Kan man hävda att de svarta svanarna inte är svanar för att de inte är vita? Den som har studerat svanar vet dessutom att ungarna är grå. Är de unga svanarna inte svanar? Den som beskriver myror som en stekel med sex ben utan vingar skulle inte bli ifrågasatt särskilt ofta, men har bestämt att detta utmärker en myra utan att ta hänsyn till att det finns myror med vingar. Är myror med vingar inte riktiga myror?

(3) En tredje fråga är ur vems perspektiv? Den som säger att solen alltid går upp på morgonen, för så har det alltid varit, måste uppenbarligen inta någons perspektiv. Ur jordklotets perspektiv stiger solen inte upp över huvud taget. För den som befinner sig norr om polcirkeln vid midsommar går solen inte upp eftersom den aldrig har gått ned. Om man befinner sig på den mörka sidan av Merkurius går solen aldrig upp.

Induktion som slutledning eller sätt att lära har sina brister. Det är högst troligt att människan, och säkert många djurarter, lär sig genom induktion, men det innebär vissa begränsningar. Vi lär ofta på ett ungefärligt sätt, ett sätt som är gott nog. Frågan är då vad det är gott nog för. Det rimliga svaret är att det är gott nog för att överleva men också för att kunna leva i vardagen utan några allvarliga problem.

Om att leda tre olika verksamheter i förändring

13 maj 2020

Detta är en personlig betraktelser, med lite distans, över hur det är och har varit att leda tre olika verksamheter samtidigt genom den kris som coronapandemin har fört med sig. Jag skriver om en verksamhet i taget och avslutar med några jämförelser.

Ställa om högskoleutbildning

Under våren har jag haft ett uppdrag som chef för två utbildningar vid Högskolan i Borås och den personal som är knuten till utbildningarna. All utbildning har ställts om från campusutbildning till distansutbildning inom loppet av en vecka rent planeringsmässigt och i praktiken allt eftersom.

Det finns en stor utmaning i att genomföra en professionsutbildning på distans. Särskilt som man behöver förbereda hur praktiska moment ska läggas upp på ett bra sätt så att de går att ta till sig.

Direktiven om omställning kommer primärt från regering och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Rektor beslutar och har successivt beslutat om begränsningar av compusförlagda aktiviteter.

Som chef för utbildningarna får man balansera mellan de direktiv som kommer uppifrån och de möjligheter medarbetarna har att klara sina uppdrag. Det finns stor risk för förhastade beslut och inte minst för otydliga instruktioner. Erfarenheten säger också att man behöver revidera sina beslut för att direktiven uppifrån ändras.

Eftersom medarbetarna inte får fatta vissa beslut gäller det att man som chef är trygg i vad som kan beslutas. Med flera olika behov och utfall kan ett beslut inte gälla alla i samtliga situationer.

En högskola är en myndighet och ska agera som en myndighet oavsett vad som händer i omvärlden. Det som är svårt med en myndighet är möjligheten att vara flexibel och samtidigt ta hänsyn till studenters rättigheter och skyldigheter samt medarbetarnas rättigheter och skyldigheter. Slutligen ska utbildningen hålla en god kvalitet för att kunna fortgå. Andra myndigheter ansvarar för den tillsynen.

Formellt och informellt lärande

22 jan 2020

Formellt och informellt lärande är på tapeten med jämna mellanrum. När något av dessa begrepp, eller båda, används upplever jag att användarna inte riktigt har förstått vad de innebär.

Det är ganska typiskt att man kopplar ihop dessa former av lärande med en viss typ av verksamhet. Man säger att skolan och det militära är domäner där lärandet är formellt. På fritiden är lärandet informellt.

För mig som har studerat dessa fenomen närmare rör det sig av grader av reglering. Det betyder till att börja med att man inte kan säga att en situation antingen erbjuder formellt lärande eller informellt lärande. Det är en glidande skala från helt formellt till helt informellt. Det finns en gråzon mitt emellan.

Sådant som regleras är var lärandet sker, när lärandet sker, hur lärandet sker, vad som ska läras, varför lärandet sker och med vem lärandet sker. Det är bra att börja med om det finns ett styrande dokument, t.ex. en läroplan, som bestämmer varför lärande ska ske. I ett styrdokument framgår det vad som ska läras och det är underförstått att det är främjande för individen och samhället. Detta är utmärkande för formellt lärande. Informellt lärande regleras inte av styrdokument vad beträffar innehåll på samma sätt.

Vissa gör ett felaktigt antagande att allt som står i ett styrdokuement gör verksamheten som regleras av styrdokumentet formell. Det kan t.ex. stå i styrdokumenten för förskolan och fritidshemmet att barn ska ges möjlighet att leka. Ett feltänk här skulle leda oss att tro att leken är en formell lärandesituation. Detta ger snarare utrymme för informellt lärande då det lärande som sker i leken inte är primärt utan sekundärt. I en formell lärandesituation är lärandet av ett visst stoff det primära. I en informell lärandesituation är aktiviteten det primära och lärande sker som en positiv bieffekt. Det är med andra ord sekundärt. Det betyder inte att informellt lärande är mindre värt. Allt lärande är potentiellt viktigt.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Det ska bli spännande att se vad det nya decenniet har att erbjuda när det gäller forskning om ledarskap, kommunikation och lärande.

För egen del tror jag på mer forskning om ledarskap och sådant som rör olika aspekter av organisationer det kommande året.

Är skolan rustad för att se begåvning bakom funktionshinder?

10 okt 2019

Det finns många som under historiens gång har haft en stor betydelse för utvecklingen av ett forskningsfält, ett konstnärligt fält eller i utvecklingen av samhället som har haft svårt under sin skolgång. Ett välkänt exempel är Albert Einstein. Två mycket aktuella exempel är John B. Goodenough och Jacob Mühlrad.

Genier i skolåren

Det har antagits att Einstein hade dåliga eller mediokra betyg i skolan. Detta är en felaktig föreställning. Han hade snarare mycket bra betyg, särskilt i matematik och fysik. Däremot ska han ha haft svårt för vissa auktoriteter, eller kanske snarare auktoritära lärare, och kritiserade skolans pedagogik som huvudsakligen baserades på utantillinlärning. I denna pedagogik finns det inte utrymme för kreativitet och lust att lära, enligt Einstein.

Nu gick det rätt bra för Albert Einstein ändå, med ett nobelpris som bevis på detta. Frågan är hur många högt begåvade elever som har tappat lusten på grund av en skola som tar död på lärande och kreativitet. Detta har många gånger lyfts av Ken Robinson som sett åtskilliga fall av skolans oförmåga att se och stödja de som har stora möjligheter att förändra världen till det bättre.

John Bannister Goodenough, professor emeritus i fysik, hade trots sitt efternamn en känsla av att inte vara tillräckligt bra i skolan på grund av dyslexi. Detta misstolkades som att han hade svårt för sig generellt. På denna tid var dyslexi ännu inte tillräckligt utforskat vilket gjorde att förståelsen var knapp. Detta hindrade dock inte att Goodenough precis fick besked att han vunnit nobelpriset i kemi för sitt bidrag till utvecklandet av litiumjonbatterier. Han är den äldste att få nobelpriset hittills med sina 97 år.

Interimschef - Ett kritiskt pespektiv

2 sep 2019

En interimschef är en person som tillfälligt går in som chef i en verksamhet som han eller hon inte har någon tidigare historia från. Utmärkande är alltså att man är:

  • chef under en begränsad tid, en övergångsperiod, efter att en ordinarie chef har slutat och tills en ny ordinarie chef har rekryterats.
  • Ny i verksamheten.

Det finns de som menar att en interimschef kan rekryteras internt men då kallas det oftast tillförordnad chef. Den stora skillnaden mellan att vara rekryterad internt och externt är att den internt rekryterade känner till organisationen och organisationskulturen väl. En externt rekryterad chef är något av en nykomling och behöver sätta sig in i hur det fungerar i den specifika verksamheten.

Även om det kan finnas flera identifierbara faktorer som talar emot en externt rekryterad chef som kanske bara stannar i några månader är det samtidigt så att om man väljer en intern lösning förlorar man minst en person från sina ordinarie position. Den ordinarie chefen har försvunnit och lämnar ett tomrum och den person som är internt rekryterad och tar över lämnar i sin tur ett tomrum. Om det är en av de mest kompetenta som tar över chefsuppdraget blir det ett stort tapp för verksamheten. En av de bästa kan inte enkelt ersättas och heller inte undvaras. Detta talar för att ta in någon extern.

Det finns ett flertal agenturer att vända sig till, som t.ex. Brightmill, som är väl insatta i de utmaningar som en interimschef kan ställas inför samt också vilka fördelar som finns. Jag väljer att titta lite närmare på just Brightmill som menar att deras sätt att arbeta är forskningsanknutet.

I detta inlägg ska jag kritiskt granska vad det är som kan ses som uppenbara utmaningar för en externt rekryterad chef. Jag vill börja med att titta på ledarskap ur olika ledarskapsperspektiv. Det avrundar jag med att gå in på min egen ledarskapsmodell. Därefter ska jag lyfta några identifierade faktorer från aktuell forskning.

Bakgrundsljud och lärande

16 aug 2019

Jag läste idag om att buller stressar förskolebarn. Detsamma gäller rimligtvis skolbarn och barn på fritidshem. Det är ingen som blir förvånad av detta påstående. Jag minns min egen tid från grundskolan när jag undervisade eller höll i aktiviteter. För mycket ljud i miljön försvårar det hela och efter en hel dag i något för hög ljudvolym blir man väldigt trött vid slutet av dagen.

Denna notis fick mig att minnas att det finns flera problem med för mycket ljud i en lärandemiljö. Under 2000-talet har det genomförts en del studier på hur bakgrundsljud påverkar lärande. Jag ska ta några exempel.

Backcasting som tankemodell

29 jul 2019

Spelar det någon roll om man tänker framlänges eller baklänges? Rent kognitivt spelar det ingen roll då vi kan tänka linjärt i båda riktningarna. Pedagogiskt kan det ibland vara en fördel att tänka baklänges. Då använder man en modell som kallas backcasting. Den skiljer sig från forecasting genom vilken utgångspunkt man väljer.

Forecasting utgår ifrån nuet och pekar ut en riktning och förändring in i framtiden. När vi t.ex. pratar om väder säger man på engelska att vi gör en 'weather forecast'. Vi utgår ifrån hur det är nu och gör en prognos på hur det kommer att vara inom en snar framtid. Prognosen skapas av simulerade värden, som i realiteten är okända, som baseras på goda gissningar.

Backcasting utgår ifrån ett önskat framtida tillstånd och prognosticerar vilka nödvändiga steg som "togs" för att komma dit. Utgångsvärdet är det önskade tillståndet och de okända värdena som vi simulerar är steget mot utgångspunkten i framtiden, d.v.s. vad det faktisk var som krävdes.

Som ett exempel kan man ta klimatet. Om vi använder olika forecastingmodeller kan vi försöka förutse hur klimatet kommer att se ut om tio år om utvecklingen fortsätter som den har gjort hittills. Om vi istället använder en backcastingmodell kan vi bestämma oss för ett klimattillstånd i framtiden, säg om tio år, där effekterna av klimatförändringarna är hanterbara. Vi antar att vi har ett tillstånd som är bra för vår planet och har det som en utgångspunkt. Hur tog vi oss dit? Vilka avgörande trendbrott och vilka avgörande åtgärder krävdes.

Vad är visuell kommunikation?

13 jun 2019

Visuell kommunikation kan förstås på tre sätt:

1. Den kommunikation som är synlig och tas in via synsinnet.

2. Den praktik inom kommunikation och produktion av kommunikation som bygger på visuella medier.

3. Det fält inom kommunikationsforskning som specifikt studerar den information som tas in via synsinnet och/eller produceras med hjälp av synliga resurser som bilder, filmer, gester mm.

Den vetenskapliga tidskriften Visual Communication har ett innehåll som rör bilder/fotografier/filmer, grafisk design, typografi, visuella fenomen som mode, kroppsbaserad kommunikation (hållning, gester och ansiktsuttryck), arkitektur och landskasdesign, samt det visuella i relation till språk, musik och handlingar.

Typiska subdiscipliner som arbetar med visuell kommunikation är marknadskommunikation (art directors), konst- och bildvetenskap, medievetenskap (tryckta medier och TV), webdesign och mode.

Visuell kommunikation har utvecklats både inom de digitala områdena och inom de analoga. Ett exempel på ett analogt område som har utvecklats är graphic recording. Två exempel inom det digitala området som har utvecklats är SSP (social signal processing) och ansiktsigenkänning.

Graphic recording (grafisk dokumentering eller realtidsillustration) är ett sätt att visuellt framhäva och summera vad en föreläsare säger i realtid. Illustrationerna består både av bilder/figurer och nyckelord/meningar som fångar essensen av det sagda.

← Äldre inlägg