8 May 2023
Det som kallas arbetsplatslärande eller organisationslärande innebär att de anställda i en verksamhet lär sig om sådant som rör deras arbete. Ofta medför det att den anställda kan utföra sina uppgifter på ett bättre eller mer effektivt sätt. Detta i sig är naturligtvis bra. Frågan som ska lyftas här är hur man skapar dessa situationer så att anställda kan lära sig för att bli bättre på det de gör. Det är med andra ord en ledarskapsfråga. Det finns ledarskapsmodeller som är väl använda men få är direkt inriktade på arbetsplatslärande. Den svenska ledarskapsforskaren Andreas Wallo och hans kollegor har utvecklat en modell som sätter både ledarskap och lärande i fokus. Denna modell bygger på två ledarskapstyper. Dessa kallas anpassningsinriktat ledarskap och utvecklingsinriktat ledarskap. De ska kort presenteras i detta inlägg.
Enligt detta sätt att leda syftar lärande på att den anställda (eller en hel grupp) ska lära sig för att bättre bemästra givna arbetsuppgifter. Det ligger också i detta sätt att leda att genom ledarhandlingar skapa stabilitet i organisationen.
Genom ledarens omsorg sker lärande i planerad och organiserad form. Ofta handlar det om formella kurser som ledaren antingen håller själv eller som ledare ser till att de anställda får med hjälp av expertis som antingen är intern (finns i den egna organisationen) eller extern (finns utanför den egna organisationen).
De planerade utbildningstillfällena kan hållas på annan plats än på arbetsplatsen men de kan också förekomma i de egna lokalerna med nära förankring till de uppgifter som de anställda utför.
Inom ramen för ett utvecklingsinriktat ledarskap syftar lärande till att utveckla nya och kreativa lösningar. Det handlar om att hitta nya sätt att utföra uppgifter men kanske också att skapa helt nya uppgifter. Det kan i vissa fall handla om att vara innovativ. Ledaren ska främja nytänkande i organisationen med sina ledarhandlingar.
6 Jun 2022
Något som är väldigt viktigt när det är dags att sälja sin bostad är att anlita en skicklig mäklare som dessutom tar ett rimligt arvode. En bra mäklare är en yrkesman som hjälper dig genom hela processen och hanterar såväl försäljning som dokumentation som juridik.
Att välja mäklare på Södermalm är något som många upplever som klurigt eftersom det finns så många olika mäklare och mäklarfirmor att välja mellan. Med ett så stort utbud är det svårt att veta till vem det är bäst att vända sig.
Ett bra sätt att inleda sökandet efter en mäklare är att använda en jämförelsetjänst som till exempel MäklarOfferter, som är den största och just nu överlägset mest populära. Hos MäklarOfferter kan du som säljare hitta recensioner och riktiga omdömen om mäklare på Södermalm. Dessa omdömen är baserade på flera tusen telefonintervjuer som MäklarOfferter gjort med riktiga säljare efter avslutad bostadsaffär.
Den största vinningen med att anlita rätt mäklare är att slutpriset som bostaden säljs för kan bli högre om en skicklig mäklare säljer in bostaden bra gentemot potentiella köpare. En skicklig mäklare har stora möjligheter att påverka vilket intryck spekulanterna får av bostaden via exempelvis annonser, beskrivning och presentation.
En stor fördel med att jämföra olika mäklare hos MäklarOfferter är att tjänsten är helt gratis. Med hjälp av MäklarOfferter får du hjälp att hitta rätt mäklare. Detta är ett bra sätt att få tips om bra mäklare, samtidigt som du sparar både tid och ansträngning.
Något som är skönt att känna till när du använder MäklarOfferter är att alla mäklare du får tips om via tjänsten är kvalitetssäkrade genom FMI. Som säljare kan du därmed lita på att de mäklare du får tips om är professionella och har god kännedom om Södermalm.
Skönt att veta är också att du inte förbinder dig till att anlita någon av de mäklare MäklarOfferter förmedlar, utan du kan helt gratis få tips och sedan välja precis vilken mäklare du vill.
8 Apr 2022
När facebook lanserades 2004 fick tjänsten ett bra mottagande. Redan i slutet av året använde 1 miljon facebook. Sociala medier var länge något som privatpersoner använde. Men ganska snart stod det klart att sociala medier även är en bra kanal för företag. I dag är det snudd på en självklarhet för företag att finnas på olika sociala medier. Men det krävs mer för att driva vinst i ett företag än att bara finnas på facebook eller instagram.
Att ha en sida på facebook eller andra sociala medier kräver främst engagemang. Varför ska man följa just ditt företag? Vad ger det dina kunder? Det finns några saker som är grundläggande om du funderar på att ta ditt företag till de sociala plattformarna. Rapporten svenskarna och internet visar hur användandet av social medier ser ut.
Då många företag faktiskt inte riktigt har insett hur stora möjligheter sociala medier kan ge rent affärsmässigt är det ett ypperligt tillfälle för dig som är intresserad av digitalisering att gå en Social media manager utbildning.
Först, skaffa dig kunskap. Borta är den tiden när den digitala biten hos företag sköttes med vänsterhanden eller man gav grannens son några hundralappar för att koda en hemsida. Finns det någon på företaget som skulle passa? Avsätt tid och låt personen lära sig och engagera sig i vad han eller hon ska göra. I dag finns det gott kom kurser inom ämnet för att få kompetensutveckling inom sociala medier. Titta på hur ser det ut hos andra företag, vad gillar konkurrenternas följare.
Som i så många andra delar på företag krävs en strategi. Detta gäller såklart även inom sociala medier. Det finns tre saker som är viktigt att lära sig om man ska satsa på just sociala medier.
Genom rätt kunskap och engagemang kan man bygga affärer på sociala plattformar, det handlar bara om hur mycket du är beredd att satsa.
När du ändå är inne i de digitala tankarna kanske även en kurs i SEO – sökmotoroptimering kan intressera. Det är inte så abstrakt som det låter utan sökmotoroptimering, eller SEO som det också kallas, är konsten att optimera en webbplats så att den syns högt upp bland sökresultaten för viktiga sökord som din målgrupp använder när de letar efter information online.
Hos Nordic Tech Institute lär du dig digital marknadsföring med industriledande experter som hjälp. Upplägget är både praktiskt och teoretiskt och det spelar ingen roll var du befinner dig då kurserna är helt på distans. Nordic Tech Institute är marknadsledande inom kurser i digital marknadsföring och försäljning på distans. Bland kursdeltagarna finns både privatpersoner, egenföretagare, anställda på storbolag och allt där emellan. Så oavsett om du vill ta företaget till nästa digitala nivå eller planerar att byta karriär finns en kurs för dig.
22 Jul 2021
Professor Karin Rönnerman har tillsammans med två kollegor från Australien skrivit boken Att leda från mitten som är utgiven 2018. Den handlar om lärare i olika pedagogiska verksamheter som leder sina kollegor i ett utvecklingsarbete utan att ha en formell ledarposition. De kallar denna typ av ledare för mellanledare.
De använder en sportmetafor föra tt förklara vilken typ av ledare det rör sig om. När man är lagkapten eller lagledare är man i någon mening ledare samtidigt som man är en del av laget. Man är på samma nivå som sina medspelare och man bidrar till spelet på plan. Det finns också ledare vid sidan av plan men de har fått den formella rollen att leda laget som tränare. En lagkapten är mer en god förebild som har erfarenhet och ger stöd åt sina lagkamrater.
En pedagogisk mellanledare är en lärare, oavsett skolform, som är jämställd med sina kollegor. Personen har dock mer erfarenhet eller mer kunskaper eller mer engagemang inom något område som gör att hen tar tag i någon del av utvecklingsarbetet. Detta får positiva konsekvenser för både kollegor och barn/elever.
Rönnerman med flera ringar in vilka roller i (för)skolan som kan betraktas som mellanledare:
De understryker att det bara handlar om att leda, inte om administration som är förknippat med ledarskapet. Man kan tänka sig att en kollegial ledare också är en typisk mellanledare. Ledandet sker horisontellt snarare än vertikalt. Någon nivåskillnad eller några hierarkier är det inte tal om i denna typ av ledarskap. En mellanledare är ändå mellan rektor och den formella ledningsgruppen å ena sidan och sina egna kollegor å andra sidan. Ibland fungerar mellanledaren som en mellanhand eller en bro mellan formell ledning och medarbetare.
26 Jan 2021
Metakunskap är ett begrepp som förekommer i utbildningsammanhang, inom filosofiämnet och på arbetsplatser. Det kan vara särskilt intressant att tänka kring metakunskap när man är ny på jobbet eller ska ta hand om någon som är ny på jobbet. Då har man all anledning att fundera på vad man vet om arbetsplatsen och hur man förväntas agera men glömmer att säga till de nya. Det är så mycket som "sitter i väggarna", vilket ingår i en organisationskultur, som en nykomling inte kan känna till. Försök då att som erfaren på en arbetsplats att fundera på de tysta kunskaperna och hjälp nykomlingen tillrätta.
Metakunskap betyder kunskap om kunskap. Att känna till att det finns olika sorters kunskaper är en form av metakunskap. Epistemologi, som står för läran om kunskaper eller kunskapsteori, är metakunskap. Att ha kunskap om en viss kunskapstyp är också metakunskap. Tanken att jag vet att jag vet är en form av metakunskap. Det handlar också om att reflektera över en viss kunskap i den mening att man vet om det är en kvalitativt hög kunskap man har om något och i annat fall se behovet av att utöka sin kunskap på området.
Metakunskap blir särskilt tillämpbar när man ser hur olika kunskaper har en inverkan i det man vill förmedla till andra, t.ex. en kollega. Man berättar inte bara om hur man t.ex. kan bli bättre på att presentera ett förhållandevis abstrakt ämne som t.ex. hållbar utveckling utan man ser relevansen i att man också samtidigt förhåller sig till sociala regler när man interagerar med kollegan. Detta leder till en högre grad av självmedvetenhet samtidigt som man är en förebild för kollegan (om denna är relativt ny på jobbet) och inte minst om man gemensamt reflekterar kring uttalade och outtalade sätt att förhålla sig till omgivningen som anställd.
Tack vare vår metakunskap kan vi lättare komma ihåg att prata om delar av den implicita kunskapen (så kallade tysta kunskaper som vi inte vet att vi har). Vi kan även bli mer medvetna om att vi delar med oss av implicita kunskaper genom vårt agerande utan att tänka på det. Man kan synliggöra sitt agerande, som en kunskap, genom att kommentera vad man gjorde och varför man gjorde det. Detta är ett gott ledarskap för en nyanställd som försöker att anpassa sig till en ny organisationskultur.
Nonaka och Takeuchi beskriver i det som kallas SEKI-modellen[1] att det finns en externaliseringsfas och en internaliseringsfas av vår hantering av kunskaper. Externaliseringsfasen handlar om att vi gör viss kunskap synlig, t.ex. vissa sociala och praktiska kunskaper som har tillägnats i en socialiseringsfas för den nyanställda. På motsvarande sätt menar de att kunskap som är synlig och påtaglig för oss kan genomgå en internaliseringsfas där kunskap övergår till att bli tyst och en del i vårt görande, en del av organisationskulturen.
Dessa övergångar kräver, enligt vissa, metakunskap för att vi ska se och förstå omvandlingen. Metakunskap är i någon mening en förutsättning för att leta efter implicita kunskaper så att man kan göra dem explicita, i alla fall delvis. En form av tyst metakunskap är en berättelse där vi bakar in explicita kunskaper som sedan sjunker ned på ett undermedvetet plan som sanningar. Dessa berättelser, som är en form av metakunskap som samlar andra kunskaper, är tillgängliga för oss men vi har svårt att nå dem och övertyga oss själva och andra att vi vet och varifrån denna kunskap kommer. Det stora problemet med berättelser, som vi har oerhört lätt att ta till oss och förhålla oss till, är att det kan vara inbakat både verklig kunskap och falsk kunskap i samma berättelse. När berättelsen har blivit implicit är det svårt att reda ut för sig själv och andra vad i denna berättelse som bristerna finns.
Mycket av den forskning kring metakunskap som är aktuellt i början på 2020-talet har att göra med den typen av metakunskap som handlar om att ha kunskap om var kunskaper finns att tillgå. Det handlar om att veta på vilka lokala eller externa databaser man kan hitta kunskap och vilka kunskaper som finns där, som kollega veta vem som har en viss kunskap och därmed vända sig till denna person eller som ledare ha kunskap om vilka medarbetare och kollegor som kan vad. Som erfaren på en arbetsplats är det värdefullt att kunna hänvisa nykomlingarna i rätt riktning.
[1] SEKI står för Socialisering, Externalisering, Kombinering och Internalisering.
12 Dec 2020
Informella ledare har funnits länge. Vi lever dock i en tid där informella ledare i vardagen både blir vanligare och mer behövda. Typiska sektorer där detta syns är inom sjukvården och inom utbildningssektorn.
Strukturella förändringar inom skolans värld har skapat behov av nytt ledarskap. Det handlar om att förstelärare ska leda sina kollegor eller att en utbildad lärare ska leda lärarassistenter eller elevassistenter. Lärare är inte utbildade eller tränade att leda sina kollegor.
En minskad tillgång på personal med adekvat utbildning i pedagogisk verksamhet har också fört med sig att utbildade lärare i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium får till uppdrag att leda sina outbildade kollegor trots att de inte har något särskild träning för detta. Ofta är de utbildade dessutom yngre och mindre erfarna än de outbildade som de ska leda vilket kan kännas obekvämt om de har sökt en utbildning för att som yrkesverksamma undervisa och leda barn.
Inom sjukvården är bristen på outbildade inte lika påtaglig som i skolans värld men ändringar i ledningsstrukturerna har medfört att ett informellt ledarskap behövs. Det finns inte några omfattande ledarskapsutbildningar bland läkare eller sjuksköterskor. När det gäller informella ledare är det heller inte säkert att det är de med längst utbildning som hamnar i en mellanposition där de leder sina kollegor som förebilder eller trivselskapare.
Det finns ytterligare orsaker till att man får leda sina kollegor, nämligen genom förväntat utvecklingsarbete eller genom interna strömningar att få in nya sätt att tänka och arbete i verksamheten. Vissa personer tar ledningen i detta arbete och det kan ske på formella eller informella grunder.
Fokus för detta inlägg är modeller och teorier till stöd för att förstå informellt ledarskap. Det är primärt ett ledarskap som får sin legitimitet från kollegorna. Den informella ledaren växer fram bland de egna och det kan ske på flera olika sätt.
Informellt ledarskap är inte särskilt väl studerat. Det finns dock vissa teorier som fångar denna aspekt av ledarskap ganska väl. Generellt kan man säga att informellt ledarskap får sitt mandat nedifrån. Det är kollegorna som av någon anledning betraktar någon av de egna som en god företrädare, förebild eller inspiration för gruppen. Det har visat sig från studier redan från 1970-talet att förmågan att kommunicera är en central faktor för vem som får kollegornas mandat att leda.
21 Nov 2020
I ett tidigare inlägg har jag skrivit om ljud som omger en lärmiljö och ljud som ingår i en lärmiljö. Dessa olika bakgrundsljud påverkar möjligheterna att lära. I detta inlägg lägger jag fokus på hörseln och vilka stöd det finns för att skapa bättre förutsättningar för lärande.
Jag vänder mig t.ex. till Audilo som är experter på hörsel, hörselstöd och hörselskydd. Det är dessa aspekter jag ska lyfta fram i detta inlägg. Det är dock jag som är helt ansvarig för textens innehåll och eventuella fel.
Hörseln är vårt näst viktigaste sinne efter synen när det kommer till mängden information som sinnet tar emot och skickar vidare till mer centrala delar av hjärnan. Om mängden information är avgörande är synsinnet vårt viktigaste sinne men när det kommer till det talade språket (till skillnad från skriftspråk) och musik är hörseln det viktigaste sinnet. Eftersom språk och musik är så centrala i våra liv blir hörselsinnet också oerhört centralt.
Vad är det för typ av information vår hörsel processar? De viktigaste aspekterna är:
Det faktum att vi har två öron gör det lättare att bedöma avstånd och från vilket håll ett ljud kommer. Detta sker genom att de två öronen skickar information till en central knutpunkt som jämför vilken ljudsignal som kommer först, vänster eller höger, eller om de kommer samtidigt. När ljudsignalerna kommer samtidigt kommer signalen rakt framifrån, rakt uppifrån, rakt bakifrån eller rakt underifrån. När ljudsignalen först kommer från höger öran finns ljudkällarn till höger och motsvarande från vänster öra.
Enligt vissa äldre källor säger man att vänster hjärnhalva processar språket medan höger hjärnhalva processar musik. Detta är bara delvis sant. I vänster hjärnhalva finns två specialiserade områden som processar talproduktion respektive språkförståelse. Dessa delar är dock endast två av de relevanta regioner som involveras i språkhanteringen. Det finns flera områden i höger hjärnhalva som processar språkrelevant information.
Hörselsinnet är utvecklat redan före födseln. Hörselminnet är också aktiverat före födseln. Vi har alltså hörselminnen som kan vara väldigt tidiga. Det är bland annat därför man säger att barn när de föds kan känna igen sina föräldrars röster, särskilt mammans röst, och kan reagera på viss musik redan i livmodern och kanske komma ihåg musiken efter födseln.
Hörseln är drivande för delar av vår uppmärksamhet. När det kommer ljud som ligger utanför vårt synfält bidrar hörslensystemet att vi vänder på oss eller vrider på huvudet för att kunna se vad det är som orsakar ljudet. Ovanliga eller höga ljud dras också till sig vår uppmärksamhet. Detta är främst för att skydda oss från faror. På tal om faror reagerar vårt uppmärksamhetssystem på ljud som vi sedan tidigare associerar med farliga saker som bilar eller ormar.
Delvis på grund av hur vår uppmärksamhet fungerar och hur ljud påverkar uppmärksamheten har ljuden i vår omgivning en inverkan på lärande, lärandemiljön och studiemiljön. Fler av exemplen och problemen som tas upp nedan är direkt kopplade till hur vi kan hantera vår ljudmiljö för att minimera de negativa effekterna på lärande.
7 Nov 2020
De senaste dagarna av presidentvalet i USA har visat tydliga prov på oärligt ledarskap och ärligt ledarskap. Det sades upprepade gånger på de stora mediebolagen under rösträkningen att Joe Biden är Donald Trumps raka motsats. Trump visade upp en rad fall av oärlighet. Han påstod en rad saker som inte har gått att styrka. Joe Biden har legat lågt och bara påstått sådant som går att styrka.
Donald Trump utropade sig själv som vinnare redan på valdagen och sade samtidigt att det pågick valfusk. Han var relativt specifik med vad det var för valfusk som skedde men han kunde inte uppvisa några bevis. Trots detta var hans anhängare övertygade om att det han sade var sant.
Jag ska i detta inlägg ge några exempel på hur Trump har använt sig av ren lögn och inkonsekvens för sin personliga vinnings skull. Joe Biden å andra sidan har använt sin vinst för folkets bästa. Detta följs upp av teorier om konkurrens samt en modell som kallas autentiskt ledarskap. Det senare är ett uttryck för ärligt ledarskap.
Redan på valkvällen utropade sig Donald Trump som vinnare. Det i sig var något märkligt eftersom det inte finns något nationell valmyndighet i USA som stödde detta påstående. Varje delstat har sina egna lagar och procedurer för hur röstningen och rösträkningen går till. När de har räknat en tillräckligt stor andel av rösterna och skickar ut dessa till de stora mediebolagen gör de senare en sammanställning som ligger till grund för hur man ligger till. Inget TV-bolag eller stor dagstidning hade i närheten av Trump som vinnare. Inte ens det Trump-vänliga FOX News.
I samma andetag som Trump utropade sig själv som vinnare sade han också att det pågår försök att vilseleda det amerikanska folket. De lokala valmyndigheterna anklagades för att räkna röster som inte existerar. Räkna bara lagliga röster och sluta räkna olagliga, sade han. Han sade tydligt att de ska sluta räkna röster när han själv var i ledningen trots att långt ifrån alla lagliga röster var räknade.
När rösträkningen genomförs finns det alltid en representant för de demokratiska partiet i rummet som granskar och en representant för det republikanska partiet som granskar. Enligt Trump var republikanerna utestängda från de lokaler där rösträkningen pågick. All rösträkningsaktivitet är ordentligt videoövervakad vilket betyder att det går att kontrollera vilka granskare som är på plats och dessutom att rösträkningen går rätt till. Ingen rösträkningslokal har blivit ifrågasatt av varken medier eller lokala republikaner. Ändå stod det protesterande Trump-anhängare utanför lokalerna och skrek att de ska sluta räkna olagliga röster och släppa in republikanska övervakare.
Förutom att man lätt kan kontrollera sanningshalten i Trumps påstående har han själv visat att det han säger är en lögn. Trumps advokater lämnade in ett antal stämningsansökningar för valfusk. Inga av dessa stämningsansökningar godkändes därför att de inte kunde ge någon bevisning. Däremot krävde Trump och hans advokater att de republikanska granskarna skulle få så närmare personalen som räknade rösterna. Det finns en standard på ca tre meters avstånd men de begärde att få stå på ca två meters avstånd. Bevisar detta domstolsbeslut att det har pågått fusk. Nej. Det enda det bevisar är att det har funnits republikanska granskare i rummet hela tiden. De republikanska granskarna och de demokratiska granskarna har stått på tre meters avstånd enligt gällande regler men enligt ett domstolsbeslut får de stå en meter närmare.
Trump går så långt att han påstår att det är en nationell konspiration emot honom. I alla delstater där han var i ledningen halvvägs i rösträkningen men där Joe Biden fick fler och fler röster ju längre räkningen pågick skedde det enligt honom systematiskt fusk. Det finns som sagt inget bevis för detta och de enda beviser tyder på att Trump är den oärliga i sammanhanget.
1 Nov 2020
Två saker är känt sedan länge:
1. Studenter upplever konflikter i sina studiegrupper.
2. Studenter i lärarprogram uppger efter genomgången utbildning att de inte har fått tillräckligt med undervisning om konflikthantering.
I och med att undervisningen i mars 2020, på grund av coronapandemin, för de flesta har övergått till att helt, eller nära därpå, träffas online är det en ny situation för de flesta som läser lärarutbildningar. Lärarutbildningar är i grunden campusbaserade utbildningar med mycket praktiska inslag och VFU. Hur har studenterna klarat att träffas online under 2020 jämfört med hur det var 2019?
Jag och min kollega Christian Rönnögård har genomfört en enkätstudie med våra lärarstudenter som vi till stora delar ska redogöra för här. Vi kommer inom kort att följa upp enkäten med intervjuer för att få fördjupade kunskaper.
I korta drag ville vi ta reda på om det var några skillnader i hur studiegrupper har upplevt och hanterat konflikter samt vilka skillnaderna är. Det senare inbegriper vad som kan vara orsaker bakom möjliga skillnader mm.
Hundrasex studenter har medverkat i webbenkäten. Det kan förefalla lite lågt men med tanke på att enbart studenter som nu går terminerna fyre, fem, sex eller sju är det totala antalet studenter som rekryteringsunderlag begränsat. Därtill ska man tänka sig att varje deltagare är en studiegrupps representant för 2019 respektive 2020. Det kan betyda att röster för över 200 studiegrupper har fått komma till tals. Det är snarare mycket.
En hypotes som säkert många har är att det blir fler konfikter när man inte kan ses "in real life". Vi lade in ett flertal formuleringar i enkäten för att säkert fånga möjliga likheter eller skillnader.
I enkäten fanns påstående om olika oenigheter, svårighetsgrader i konflikten, hur många som drabbas av konflikten samt påstående rakt på om konflikterna hade varit färre. Deltagarna i studien svarar oftast med att hålla med eller inte hålla med.
17 Oct 2020
Visuell kommunikation utgör en stor del av all den kommunikation som vi människor ägnar oss åt. Jag har skrivit om ämnet visuell kommunikation tidigare men ska här avgränsa mig till kartor av olika slag.
En karta är en visuelisering av något som existerar i verkligheten men som är för stort och komplext för att få god överblick över. Det finns en likhet mellan det verkliga territoriet och den förenklade och betydligt mindre kartan. Att se likheten mellan Sverige som territorium och en karta över Sverige är dock svårt om man inte kan jämföra med en satelitbild, eller hellre hur det ser ut för en astronaut. Ingen som står på marken kan ju egentligen verifiera kartans riktighet. Samtidigt är det just detta som gör kartor så användbara, de visualiserar det vi annars har svårt att se.
En väderkarta är ett typiskt exempel på något som står för en nations gränser och presenterar något som är angeläget för invånarna inom dessa gränser. Även om vi bara är intresserade av den lokala delen av kartan, där vi själva kommer att befinna oss vid en viss tidpunkt, vill vi ofta se hur det är på andra platser i det land som vi känner oss förenade med. Väderkartor är välkända sätt att ta del av visuell kommunikation.
Det som är speciellt med en väderkarta är att den å ena sidan visar hur saker är nu och å andra sidan visar hur det förväntas bli imorgon eller om några dagar. En karta, som det typiskt är med en väderkarta, kan bidra till att visa en prognos. Just nu ser det svenska territoriet ut så här och det kommer att gälla i morgon och om några veckor. Hur vädret förändras över tid är en snabbare process än förändringar av territorier. Därför är det intressant att se hur det kommer att bli.
16 Sep 2020
Det finns olika sätt att resonera och dra slutsatser. De mest välkända är induktion (induktivt resonerande eller induktiv slutledning) och deduktion (deduktivt resonerande eller deduktiv slutledning). Dessa två sätt har påverkat vår syn på lärande vilket gör dem intressanta som utgångspunkt för vidare filosofiska tanketraditioner kring lärande.
Induktion innebär att komma fram till en generell slutsats baserat på enstaka observationer. Jag observerar ett antal svanar, en i taget, och konstaterar att till de egenskaper som utmärker svanar hör den vita färgen. Min generalisering baserad på dessa observationer är därför att svanar är vita. I vardagssituationer har vi ganska lätt för att komma fram till generaliseringar av detta slag baserade på ett mycket lågt antal observationer. Det är vanligt att endast två observationer leder till en generalisering. Under tonåren yttrar sig detta i att tonåringen säger till sina föräldrar att ”alla får ju göra så” när hen endast har en eller två av sina vänner som underlag för detta påstående. Frågan är om tonåringen verkligen tror på det, gärna vill tro på det eller enbart använder det som argument för att få som hen vill? I forskningssammanhang räcker dock inte ett fåtal exempel, där görs generaliseringar på ett stort underlag.
Induktion är ett sätt att lära sig. Genom att observera ett fenomen i ett flertal upplagor lär vi oss om detta fenomens egenskaper. Vi lär oss att svanar är vita, att myror har sex ben och att bilar är stora och hårda. Vi lär oss också naturlagar som att objekt vanligtvis faller till marken när man släpper dem. Barn provar tidigt genom att släppa bestick, köttbullar, ärtor, potatisar och muggar från bordet. Varje gång faller tinget till golvet. Generaliseringen i detta fall sträcker sig längre än till den specifika typen av fenomen, t.ex. bestick eller mat. Den verkar gälla för alla eller många ting. Därför lär vi oss att fenomen av vissa slag, t.ex. ting i fast form, påverkas på liknande sätt.
Filosofen David Hume lade fram det så kallade induktionsproblemet som en kritik mot vår tendens att tro att det som framstår som ett stabilt mönster också måste vara det. Vi behöver ställa oss några frågor.
(1) Hur många observationer krävs innan vi kan säga att något är fallet? Räcker det med tio exempel, hundra exempel, eller ska vi gå och söka efter ytterligare exemplar i all evighet? Enligt Hume finns det ingen säkerhet för att ett mycket stort antal fall innebär att nästa observation ger samma utfall. När européer hävdade att svanar är vita, för så såg alla svanar de stött på ut, hade de inte sett alla svanar på vår jord. I Australien har det länge funnits svarta svanar vilket européer upptäckte när de kom till den kontinenten. Detta stödjer Humes kritik. Vi kan aldrig vara riktigt säkra.
(2) En annan fråga är vad som ska inkluderas i ett särskilt fenomen? Kan man hävda att de svarta svanarna inte är svanar för att de inte är vita? Den som har studerat svanar vet dessutom att ungarna är grå. Är de unga svanarna inte svanar? Den som beskriver myror som en stekel med sex ben utan vingar skulle inte bli ifrågasatt särskilt ofta, men har bestämt att detta utmärker en myra utan att ta hänsyn till att det finns myror med vingar. Är myror med vingar inte riktiga myror?
(3) En tredje fråga är ur vems perspektiv? Den som säger att solen alltid går upp på morgonen, för så har det alltid varit, måste uppenbarligen inta någons perspektiv. Ur jordklotets perspektiv stiger solen inte upp över huvud taget. För den som befinner sig norr om polcirkeln vid midsommar går solen inte upp eftersom den aldrig har gått ned. Om man befinner sig på den mörka sidan av Merkurius går solen aldrig upp.
Induktion som slutledning eller sätt att lära har sina brister. Det är högst troligt att människan, och säkert många djurarter, lär sig genom induktion, men det innebär vissa begränsningar. Vi lär ofta på ett ungefärligt sätt, ett sätt som är gott nog. Frågan är då vad det är gott nog för. Det rimliga svaret är att det är gott nog för att överleva men också för att kunna leva i vardagen utan några allvarliga problem.
13 May 2020
Detta är en personlig betraktelser, med lite distans, över hur det är och har varit att leda tre olika verksamheter samtidigt genom den kris som coronapandemin har fört med sig. Jag skriver om en verksamhet i taget och avslutar med några jämförelser.
Under våren har jag haft ett uppdrag som chef för två utbildningar vid Högskolan i Borås och den personal som är knuten till utbildningarna. All utbildning har ställts om från campusutbildning till distansutbildning inom loppet av en vecka rent planeringsmässigt och i praktiken allt eftersom.
Det finns en stor utmaning i att genomföra en professionsutbildning på distans. Särskilt som man behöver förbereda hur praktiska moment ska läggas upp på ett bra sätt så att de går att ta till sig.
Direktiven om omställning kommer primärt från regering och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Rektor beslutar och har successivt beslutat om begränsningar av compusförlagda aktiviteter.
Som chef för utbildningarna får man balansera mellan de direktiv som kommer uppifrån och de möjligheter medarbetarna har att klara sina uppdrag. Det finns stor risk för förhastade beslut och inte minst för otydliga instruktioner. Erfarenheten säger också att man behöver revidera sina beslut för att direktiven uppifrån ändras.
Eftersom medarbetarna inte får fatta vissa beslut gäller det att man som chef är trygg i vad som kan beslutas. Med flera olika behov och utfall kan ett beslut inte gälla alla i samtliga situationer.
En högskola är en myndighet och ska agera som en myndighet oavsett vad som händer i omvärlden. Det som är svårt med en myndighet är möjligheten att vara flexibel och samtidigt ta hänsyn till studenters rättigheter och skyldigheter samt medarbetarnas rättigheter och skyldigheter. Slutligen ska utbildningen hålla en god kvalitet för att kunna fortgå. Andra myndigheter ansvarar för den tillsynen.
22 Jan 2020
Formellt och informellt lärande är på tapeten med jämna mellanrum. När något av dessa begrepp, eller båda, används upplever jag att användarna inte riktigt har förstått vad de innebär.
Det är ganska typiskt att man kopplar ihop dessa former av lärande med en viss typ av verksamhet. Man säger att skolan och det militära är domäner där lärandet är formellt. På fritiden är lärandet informellt.
För mig som har studerat dessa fenomen närmare rör det sig av grader av reglering. Det betyder till att börja med att man inte kan säga att en situation antingen erbjuder formellt lärande eller informellt lärande. Det är en glidande skala från helt formellt till helt informellt. Det finns en gråzon mitt emellan.
Sådant som regleras är var lärandet sker, när lärandet sker, hur lärandet sker, vad som ska läras, varför lärandet sker och med vem lärandet sker. Det är bra att börja med om det finns ett styrande dokument, t.ex. en läroplan, som bestämmer varför lärande ska ske. I ett styrdokument framgår det vad som ska läras och det är underförstått att det är främjande för individen och samhället. Detta är utmärkande för formellt lärande. Informellt lärande regleras inte av styrdokument vad beträffar innehåll på samma sätt.
Vissa gör ett felaktigt antagande att allt som står i ett styrdokuement gör verksamheten som regleras av styrdokumentet formell. Det kan t.ex. stå i styrdokumenten för förskolan och fritidshemmet att barn ska ges möjlighet att leka. Ett feltänk här skulle leda oss att tro att leken är en formell lärandesituation. Detta ger snarare utrymme för informellt lärande då det lärande som sker i leken inte är primärt utan sekundärt. I en formell lärandesituation är lärandet av ett visst stoff det primära. I en informell lärandesituation är aktiviteten det primära och lärande sker som en positiv bieffekt. Det är med andra ord sekundärt. Det betyder inte att informellt lärande är mindre värt. Allt lärande är potentiellt viktigt.
31 Dec 2019
Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.
Det ska bli spännande att se vad det nya decenniet har att erbjuda när det gäller forskning om ledarskap, kommunikation och lärande.
För egen del tror jag på mer forskning om ledarskap och sådant som rör olika aspekter av organisationer det kommande året.
10 Oct 2019
Det finns många som under historiens gång har haft en stor betydelse för utvecklingen av ett forskningsfält, ett konstnärligt fält eller i utvecklingen av samhället som har haft svårt under sin skolgång. Ett välkänt exempel är Albert Einstein. Två mycket aktuella exempel är John B. Goodenough och Jacob Mühlrad.
Det har antagits att Einstein hade dåliga eller mediokra betyg i skolan. Detta är en felaktig föreställning. Han hade snarare mycket bra betyg, särskilt i matematik och fysik. Däremot ska han ha haft svårt för vissa auktoriteter, eller kanske snarare auktoritära lärare, och kritiserade skolans pedagogik som huvudsakligen baserades på utantillinlärning. I denna pedagogik finns det inte utrymme för kreativitet och lust att lära, enligt Einstein.
Nu gick det rätt bra för Albert Einstein ändå, med ett nobelpris som bevis på detta. Frågan är hur många högt begåvade elever som har tappat lusten på grund av en skola som tar död på lärande och kreativitet. Detta har många gånger lyfts av Ken Robinson som sett åtskilliga fall av skolans oförmåga att se och stödja de som har stora möjligheter att förändra världen till det bättre.
John Bannister Goodenough, professor emeritus i fysik, hade trots sitt efternamn en känsla av att inte vara tillräckligt bra i skolan på grund av dyslexi. Detta misstolkades som att han hade svårt för sig generellt. På denna tid var dyslexi ännu inte tillräckligt utforskat vilket gjorde att förståelsen var knapp. Detta hindrade dock inte att Goodenough precis fick besked att han vunnit nobelpriset i kemi för sitt bidrag till utvecklandet av litiumjonbatterier. Han är den äldste att få nobelpriset hittills med sina 97 år.