Blogg

 

Sida 2

RSS

Interimschef - Ett kritiskt pespektiv

2 Sep 2019

En interimschef är en person som tillfälligt går in som chef i en verksamhet som han eller hon inte har någon tidigare historia från. Utmärkande är alltså att man är:

  • chef under en begränsad tid, en övergångsperiod, efter att en ordinarie chef har slutat och tills en ny ordinarie chef har rekryterats.
  • Ny i verksamheten.

Det finns de som menar att en interimschef kan rekryteras internt men då kallas det oftast tillförordnad chef. Den stora skillnaden mellan att vara rekryterad internt och externt är att den internt rekryterade känner till organisationen och organisationskulturen väl. En externt rekryterad chef är något av en nykomling och behöver sätta sig in i hur det fungerar i den specifika verksamheten.

Även om det kan finnas flera identifierbara faktorer som talar emot en externt rekryterad chef som kanske bara stannar i några månader är det samtidigt så att om man väljer en intern lösning förlorar man minst en person från sina ordinarie position. Den ordinarie chefen har försvunnit och lämnar ett tomrum och den person som är internt rekryterad och tar över lämnar i sin tur ett tomrum. Om det är en av de mest kompetenta som tar över chefsuppdraget blir det ett stort tapp för verksamheten. En av de bästa kan inte enkelt ersättas och heller inte undvaras. Detta talar för att ta in någon extern.

Det finns ett flertal agenturer att vända sig till, som t.ex. Brightmill, som är väl insatta i de utmaningar som en interimschef kan ställas inför samt också vilka fördelar som finns. Jag väljer att titta lite närmare på just Brightmill som menar att deras sätt att arbeta är forskningsanknutet.

I detta inlägg ska jag kritiskt granska vad det är som kan ses som uppenbara utmaningar för en externt rekryterad chef. Jag vill börja med att titta på ledarskap ur olika ledarskapsperspektiv. Det avrundar jag med att gå in på min egen ledarskapsmodell. Därefter ska jag lyfta några identifierade faktorer från aktuell forskning.

Bakgrundsljud och lärande

16 Aug 2019

Jag läste idag om att buller stressar förskolebarn. Detsamma gäller rimligtvis skolbarn och barn på fritidshem. Det är ingen som blir förvånad av detta påstående. Jag minns min egen tid från grundskolan när jag undervisade eller höll i aktiviteter. För mycket ljud i miljön försvårar det hela och efter en hel dag i något för hög ljudvolym blir man väldigt trött vid slutet av dagen.

Denna notis fick mig att minnas att det finns flera problem med för mycket ljud i en lärandemiljö. Under 2000-talet har det genomförts en del studier på hur bakgrundsljud påverkar lärande. Jag ska ta några exempel.

Backcasting som tankemodell

29 Jul 2019

Spelar det någon roll om man tänker framlänges eller baklänges? Rent kognitivt spelar det ingen roll då vi kan tänka linjärt i båda riktningarna. Pedagogiskt kan det ibland vara en fördel att tänka baklänges. Då använder man en modell som kallas backcasting. Den skiljer sig från forecasting genom vilken utgångspunkt man väljer.

Forecasting utgår ifrån nuet och pekar ut en riktning och förändring in i framtiden. När vi t.ex. pratar om väder säger man på engelska att vi gör en 'weather forecast'. Vi utgår ifrån hur det är nu och gör en prognos på hur det kommer att vara inom en snar framtid. Prognosen skapas av simulerade värden, som i realiteten är okända, som baseras på goda gissningar.

Backcasting utgår ifrån ett önskat framtida tillstånd och prognosticerar vilka nödvändiga steg som "togs" för att komma dit. Utgångsvärdet är det önskade tillståndet och de okända värdena som vi simulerar är steget mot utgångspunkten i framtiden, d.v.s. vad det faktisk var som krävdes.

Som ett exempel kan man ta klimatet. Om vi använder olika forecastingmodeller kan vi försöka förutse hur klimatet kommer att se ut om tio år om utvecklingen fortsätter som den har gjort hittills. Om vi istället använder en backcastingmodell kan vi bestämma oss för ett klimattillstånd i framtiden, säg om tio år, där effekterna av klimatförändringarna är hanterbara. Vi antar att vi har ett tillstånd som är bra för vår planet och har det som en utgångspunkt. Hur tog vi oss dit? Vilka avgörande trendbrott och vilka avgörande åtgärder krävdes.

Vad är visuell kommunikation?

13 Jun 2019

Visuell kommunikation kan förstås på tre sätt:

1. Den kommunikation som är synlig och tas in via synsinnet.

2. Den praktik inom kommunikation och produktion av kommunikation som bygger på visuella medier.

3. Det fält inom kommunikationsforskning som specifikt studerar den information som tas in via synsinnet och/eller produceras med hjälp av synliga resurser som bilder, filmer, gester mm.

Den vetenskapliga tidskriften Visual Communication har ett innehåll som rör bilder/fotografier/filmer, grafisk design, typografi, visuella fenomen som mode, kroppsbaserad kommunikation (hållning, gester och ansiktsuttryck), arkitektur och landskasdesign, samt det visuella i relation till språk, musik och handlingar.

Typiska subdiscipliner som arbetar med visuell kommunikation är marknadskommunikation (art directors), konst- och bildvetenskap, medievetenskap (tryckta medier och TV), webdesign och mode.

Visuell kommunikation har utvecklats både inom de digitala områdena och inom de analoga. Ett exempel på ett analogt område som har utvecklats är graphic recording. Två exempel inom det digitala området som har utvecklats är SSP (social signal processing) och ansiktsigenkänning.

Graphic recording (grafisk dokumentering eller realtidsillustration) är ett sätt att visuellt framhäva och summera vad en föreläsare säger i realtid. Illustrationerna består både av bilder/figurer och nyckelord/meningar som fångar essensen av det sagda.

Ett nytt pedagogiskt ledarskap

1 Jun 2019

Inom det pedagogiska fältet har vi traditionellt haft två typer av ledarskap. Det första är läraren som leder eleverna (barnen). Det andra är rektor som leder verksamheten och är personalchef. Dessa två skiljer sig åt då den första varken leder nuvarande eller tidigare kollegor utan barn medan den andra leder sina likar i någon mening. Rektorer, eller förskolechefer, kommer ofta från de egna leden. De har ofta själva haft samma yrke och roll som dem de nu leder.

Ett ganska nytt pedagogiskt ledarskap är förstelärare. De har till uppgift att leda kollegiet genom att vara pedagogiska förebilder och vara mer insatta i den senaste forskningen. Med de extra pengarna kommer ett extra ansvar. Kvalitén på den pedagogiska verksamheten hänger något mer på förstelärarna eftersom de ofta har ett särskilt uppdrag.

Det nya ledarskapet, som egentligen inte är nytt, är att de utbildade leder de outbildade. På skolor och i annan pedagogisk verksamhet där flera av de anställda som ska hålla i undervisningen saknar relevant utbildning får de med relevant utbildning (och legitimation) agera förebilder. De blir i någon mening ofrivilligt ledare över den högst lokala pedagogiska verksamheten.

Finns det en koppling mellan talängslan och att ställa frågor i klassrummet?

8 May 2019

Jag var på besök vid Malmö Universitet och gästföreläste idag. Det var en föreläsning om kommunikation i klassrummet för en grupp med blivande ämneslärare. Jag pratade bl.a. om förekomsten av frågor i klassrummet och bl.a. om talängslan. Däremot tog jag inte upp det möjliga sambandet som finns bland tonåringar. Jag tar tillfället här, och tar det från början.

Det finns mängder av frågor vi önskar att vi hade ställt i skolan.

Frågor är, som du kan läsa mer om i detta inlägg, vanligt förekommande i klassrum men det är oftast läraren som ställer frågorna. Inte eleverna. Denna tendens är som mest markant i slutet av grundskolan och i början av gymnasiet. Innan denna period ställer elever relativt få frågor men de ställer ändå frågor. När eleverna börjar bli vuxna blir frågorna mer vanliga igen. Det rör sig alltså om en tillplattad U-kurva. Unga kommer till grundskolan med många frågor, de tappar tendensen att fråga mot slutet av grundskolan och de får tillbaka tendensen att ställa frågor när de lämnar gymnasiet och börjar på högskola/universitet.

Talängslan, som du kan läsa mer om i detta inlägg, är enkelt förklarat en rädsla för att tala inför andra. Det kallas ibland för scenskräck men det händer oftare än specifikt på en scen. De som har dessa svårigheter utgör ca en femtedel av befolkningen men svårigheterna varierar i grad. Vissa tycker att det är jobbigt att tala inför en mycket liten grupp medan andra får svårgiheter när gruppens storlek överstiger 20 indivier (d.v.s. de flesta skolklasserna). Symtomen är ofta desamma som när man får panikångest eller blir riktigt rädd. Vanligtvis upplever man bultande hjärta, illamående, huvudvärk, yrsel, svettningar och en rödflammande hud.

Neuroledarskap

24 Apr 2019

I och med att studier av hjärnan har integrerats med psykologi och kognitionsforskning har möjligheterna att använda neurostudier spridits till närbesläktade beteendevetenskaper. Ledarskapsområdet har även det blivit allt mer beforskat med hjälp av hjärnskanningsmetoder och studier av signalämnen. Frågan är då om hjärnforskning försöker bekräfta redan befintliga teorier och modeller eller om hjärnforskning skapar helt nya synsätt på ledarskap.

Jag ska i detta inlägg gå igenom några av de främsta förespråkarna för ledarskap på neurovetenskaplig grund för att slutligen landa i den ledarskapsmodell som Minds Unlimited arbetar med.

Den ledarskapsmodell som Swart, Chisholm och Brown föreslår, i boken Neuroscience for leadership, har mycket gemensamt med egenskapsperspektivet. På en signalämnesnivå konstaterar de att ledare generellt har höga nivåer av testosteron i kombination med låga nivåer av kortisol. Det är just denna kombination som ger goda förutsättningar för ledare. Kombinationen ger en självsäker, social och stresstålig karaktär (vilket motsvarar en kombination av personlighetsdragen extrovert och emotionellt stabil). Ju högre upp i hierarkierna desto vanligare att ledare har låga nivåer av kortisol. Det är inte så att de har mindre krävande arbeten men de tål stressade situationer bättre. Naturligtvis finns det stresståliga personer på låga hierarkiska nivåer och enstaka som har svårt att hantera stressen på höga nivåer men tendensen i stort är att ledare är stresståliga. Kombinationen medför också en generellt högre nivå av risktagande.

Varför har vi skola? - en fråga relaterad till aktivism

19 Apr 2019

Detta inlägg handlar om syftet med utbildning i form av grundkola i allmänhet och förhållandet till aktivism i synnerhet. För att man ska kunna relatera aktivism till skolans verksamhet och värden gäller det att förstå vad skolans roll i samhället är.

Ett historiskt perspektiv

Ur ett historiskt och globalt perspektiv har utbildning anordnats i samhällen för att möta starka förväntningar från antingen religionsföreträdare, militären eller industrin. Upplysningsidealet och bildningsidealet kan också sägas vara starkt bidragande faktorer.

I Sverige har skolan vuxit fram inom kyrkans verksamhet med klosterskolor och katedralskolor. Därför har utbildning under en längre tid färgats av kristna värden och ideal samt att religionen rent innehållsmässigt har färgat undervisningen.

Den amerikanske sociologen, statsvetaren och historikern Charles Tilly menar att samhällen har förändrats genom vissa eftergifter. När svenska staten behövde en stark millitär blev en naturlig eftergift införandet av demokrati och allmän skolgång. Genom att ge folket demokrati och bildning kunde staten säkra sin militära kapacitet genom värnplikt. I Sverige, till skillnad från vissa andra nationer, har det militära inte haft direkt inflytande över skolan men en koppling till hur skolformen har utvecklats. Därtill har det militära haft egen utbildning inom ramen för värnpliktspaketet.

Genom kyrkans ombesörjande kunde en majoritet av svenska folket läsa på 1600-talet men det var först under 1800-talet som en majoritet kunde skriva. Det senare är en effekt av införandet av folkskolan 1842. Beslutet om att införa allmän skolgång fattades 1842 men kommunerna fick upp till fem år på sig att upprätta skola. Det fanns vi denna tid kommuner som hade haft skolor en längre tid. Förutsättningarna såg alltså olika ut.

Nya sätt att värdera högskoleprovet

7 Apr 2019

Varför gör man högskoleprovet? Några få gör det för att visa sina vänner att de kan få ett bättre resultat. Alla andra gör det för att komma in på en eller några utbildningar. Med tanke på det vore det bra om högskoleprovet på något sätt kunde mäta sådant som var förberedande för utbildningen man ska gå. Högskoleprovet testar ganska allmänna förmågor. Det säger väldigt lite om hur man klarar att bli läkare, journalist, ingengör eller socionom.

Högskoleprovet består av två huvuddelar. En språklig del och en matematisk-logisk del. Dessa båstår i sin tur av deltest. Det är ganska vanligt att man är bra på en av dessa huvuddelar. Om man är bra på den matematisk-logiska delen kanske det inte är till fördel om man vill bli journalist. Den språkliga förmågan gör sig sannolikt bättre.

Jag har gjort högskoleprovet två gånger. Första gången gick det så där och andra gången gick det rätt så bra. Likheten mellan dessa gånger var att det gick väldigt bra på den matematisk-logiska delen. Jag hade nästan inga fel. Vid första tillfället gick det dåligt på språkdelen. Det var illa nog för att jag skulle känna mig medioker. Andra gången, några år senare, hade jag blivit mer allmänbildad så jag klarade språkdelen bättre. Det räckte för att jag skulle få betydligt bättre på provet i sin helhet.

På den tiden var det helheten som avgjorde om man kunde komma in på en utbildning eller inte. Nu är det bestämt att de två olika huvuddelarna av högskoleprovet ska viktas. För de utbildningar som är relaterade till språkliga färdigheter ska språkdelen vara avgörande för om man kommer in eller ej. För de utbildningar som är relaterade till matematisk-logiska färdigheter ska denna del avgöra om man kommer in. Därtill kan det vara relevant med båda delar inför vissa utbildningar.

Framing – om konsten att leda tankar

15 Feb 2019

Framing eller inramning är ett sätt att presentera ett visst innehåll så att mottagaren tänker på detta innehåll ur ett särskilt perspektiv och därmed på ett särskilt sätt. Den första att använda detta uttryck och synsätt var Gregory Bateson följt av Erving Goffman. Andra personer som Robert Entman och Gail Fairhurst har utvecklat tankarna kring framing vidare. Jag ska i detta inlägg ge en kort översikt av vad framing är och hur det fungerar.

Om du tittar på bilden ovan är det centrala innehållet en torkad växt. För många är detta i sig inget märkvärdigt. Om du istället tittar på bilden nedan där den torkade växten har blivit inramad får vi ett något annat perspektiv på växten. Det är fortfarande en torkad växt men nu har den fått ett särskilt värde bara genom att den är inramad plus att den blir till en inredningsdetalj i någons hem. Ramen har gett växten en ny mening och ett nytt värde.

Vad utmärker pedagogiskt ledarskap specifikt i förhållande till ledarskap i generella termer?

2 Feb 2019

Jag höll nyligen en gästföreläsning om kommunikation i klassrummet vid Malmö Universitet där jag i slutet fick en fråga från en av åhörarna. Han hade, som det verkade, erfarenhet av ledarskap utanför skolans värld och undrade nu på vilket sätt ledarskap i klassrummet skiljer sig från ledarskap generellt. Jag gav ett relativt kortfattat svar på plats så jag tänker brodera ut svaret lite mer här. För ungefär ett år sedan fick jag en liknande fråga från en professor i ett annat ämne än mitt eget. Han undrade om jag menade något särskilt med pedagogiskt ledarskap som skiljer sig från ledarskap generellt. Det svar jag gav då var inte tillräckligt uttömmande, enligt mig själv, så jag tar även med detta i mitt svar.

När man pratar om pedagogiskt ledarskap menar man ofta ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp vad det innebär att vara en pedagogisk chef och det behöver inte ha med pedagogisk verksamhet att göra. I detta inlägg fokuserar jag dock på ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Här ser jag ledarskap på fyra nivåer:

  • Huvudmannen för den pedagogiska verksamheten (verksamhetschef eller VD)
  • Rektor
  • Förstelärare eller gruppledare
  • Lärare (som är ledare för undervisningen med eleverna)

Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation?

4 Jan 2019

Det är många som använder order kroppsspråk med innebörden: sådant som vi kommunicerar med vår kropp (ofta tänker man då på gester, huvudrörelser och ansiktsuttryck). Samtidigt som jag har full förståelse för hur vi använder språket i vår vardag vill forskaren i mig skapa reda i detta.

Låt oss börja med ordet kroppsspråk. Ordet verkar bestå av enbart två delar: kropp och språk. Kropp är förhållandevis oproblematiskt så länge vill tänker oss att det står för den fysiska utsträckningen av en organism. Med andra ord det som utgör en organism som man kan ta på och uppfatta med även synsinnet. Ordet språk kan tyckas enkelt för vissa men det är förbundet med vissa krav. Ett språk är något som har uppstått spontant inom en grupp, det har en uppsättning symboler som tillsammans utgör ett system och det finns en grammatik som reglerar användningen av dessa symboler. Till ett språk hör också ljud och prosodi. Norskan har t.ex. en mer hurtig och glad prosodi än svenskan. Alla dessa egenskaper gör att vi vet att det rör sig om ett språk och kan skilja ett språk från ett annat.

Olika sorters kunskap

25 Dec 2018

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om kunskapsdelning men inser nu i efterhand att jag borde börjat med ett inlägg om olika sorters kunskap. Det påverkar i hög grad vår förståelse för kunskapsdelning. Nu blir det alltså en genomgång av vad kunskap är och vad det finns för sorters kunskap.

Grekerna på Platon och Aristoteles tid hade tre ord för kunskap som också stod för tre sorters kunskap. Den första kunskapsformen kallade de för episteme. Man skulle kunna säga att episteme står för vetenskaplig kunskap eller vetande. Det handlar om sådan kunskap som i någon mening är sann. Den andra kunskapsformen kallade de techné. Denna kunskapsform står för praktisk kunskap. Man kan också kalla det skicklighet. Den tredje kunskapsformen kallade de fronesis. Det är en social kunskap, en kunskap om hur man fungerar socialt både på en samhällsnivå och i interaktion med andra. Vi skulle också kunna kalla det klokskap. Kunskap kan alltså vara vetande, skicklighet och klokskap.

Eftersökta ledaregenskaper

8 Dec 2018

I en artikel i samarbete mellan tidningen Chef och Experis skriver de om eftersökta och värdefulla kompetenser hos ledare som är svåra att få med i sitt CV. De lyfter sex olika kompetenser men jag vill gärna fokusera på fyra av dem:

  • Learnability
  • Kulturbyggare
  • Mod
  • Kommunikation

Även om jag håller med kan jag inte lämna det okommenterat.

Learnability är ett ord som är svårt att översätta till svenska. Ändå är det nog inte så svårt att föstå vad det betyder. Jag översätter det till förmågan att lära. På en nivå är detta påstående, att ha förmågan att lära, väldigt trivialt. Alla adaptiva varelser, framför allt däggdjur, har förmågan att lära så det är inte något märkvärdigt som man kan tillskriva vissa ledare. Vad det verkligen handlar om är en person som hela tiden drivs av en vilja att lära sig nya, ofta svåra och komplexa, saker. Den dag man tror att man har lärt sig allt som är värt att kunna har man tappat det som gör vissa ledare anmärkningsvärt bra ledare.

Kommunikationens element

17 Nov 2018

Ett sätt att förstå kommunikation bättre är att titta närmare på de element som forskare studerar när de forskar om kommunikation. Även om kommunikation innehåller alla dessa element på en gång väljer man ofta som forskare att studera enbarn en aspekt i taget. För dig som inte är forskare inom just detta område kan det snarare vara en hjälp att få en överblick över samtliga dessa element då de sammantaget ger en god bild av vad kommunikation är. Det enklaste sättet att närma sig kommunikation är att titta på dess minst komplexa sida, nämligen kommunikation mellan två parter.

Interpersonell kommunikation betyder kommunikation mellan två personer och är grunden för vår förståelse av mänsklig kommunikation. På denna nivå, till skillnad från mer komplexa nivåer med fler individer inblandade, beskrivs i regel de centrala elementen i kommunikation. Dessa element är:

  • Kommunikatören/kommunikatörerna
  • Meddelandet
  • Relationen
  • Kontexten
  • Kontaktytan
  • Interaktionen
  • Intentionen

Vart och ett av dessa element ska beskrivas nedan.

← Äldre inlägg