Blogg

Transfer - om lärande för framtiden

4 Nov 2018

Det har i generationer pratats om vad lärande är och hur vi ska förstå lärandets komplexitet. Däremot har många, även professorer som forskat inom området i decennier, missat att ställa frågan hur vi tar vara på det vi har lärt oss. Den frågan vill jag ta upp i detta inlägg.

Även om det inte alltid sägs måste det stå helt klart för var och en att lärande är för framtiden. Framtiden handlar om allt som kommer efter nuet. Det kan röra sig om en framtid några sekunder bort eller om en framtid några år bort. Om vi lär för framtiden måste man ställa sig två frågor:

1. När blir det man har lärt sig aktuellt att plocka fram?

2. Hur kan man veta att det man har lärt sig i en situation är relevant och användbart i en annan situation?

Fortsätt läs →

Låtgå-chefen

13 Oct 2018

Tidigare under veckan höll jag en föreläsning där jag pratade om de tre ledarskapsstilar som uppstod under 1950-talet. Man pratar om den auktoritära ledarstilen, om den demokratiska ledarstilen och om låtgå-stilen. Jag förklarade varför vi i Sverige själva vill vara eller önskar att chefen ska vara en demokratisk ledare och varför det är svårt att leva upp till. Jag förklarade varför den auktoritära stilen kan få oss att rygga tillbaka men att den inte behöver vara så negativ för följarna. Slutligan kom jag in på att låtgå-stilen är den mest problematiska eftersom det inte är mycket till ledarskap. Jag har stött på ett antal studier som visar att låtgå-stilen är den sämsta av de tre.

Dagen därpå låg tidningen Chef i brevlådan och den innehåller en artikel om låtgå-chefen och faran med det passiva ledarskapet. Den inleder med en jämförelse mellan psykopaten som chef, den narcissistiska chefen och låtgå-chefen och konstaterar att den senare är mer skadlig för verksamheten. Allt enligt ny forskning.

Det är inte ovanligt i vår tid att vi pratar om hur man kan leda sin grupp eller organisation mot framgång. Att hänvisa till forskning om hur vi blir som bäst är en positiv inställning till ledarskap som naturligtvis har en betydelse för utveckling. Man bör dock inte glömma att uppmärksamma vad som är dåligt ledarskap eller destruktivt ledarskap. Ledarskapsforskaren Maria Fors Brandebo med kollegor har identifierat ett aktivt destruktivt ledarskap och ett passivt destruktivt ledarskap. Psykopaten kan stå för det aktivt destruktiva ledarskapet medan en låtgå-chef typiskt står för det passivt destruktiva ledarskapet.

Två sidor som utmärker det passivt destruktiva ledarskapet är:

1. Att vara feg och inte vilja ta tag i problem och konflikter. Det är ganska utmärkande att inte vara fysiskt närvarande utan ha en tilltro till att arbetslaget löser det som behöver lösas.

2. Att vara otydlig och rörig vilket ger en oklar bild för följarna vad de förväntas göra.

Jag har tidigare i denna blogg understrukit vikten av att vara tydlig och att kommunicera tydligt som ledare. Jag har även i en annan blogg understrukit vikten av att vara strukturerad. Närvaro, både fysisk och psykisk, är också något som har påtalats av mig och andra. Man kanske tänker sig att vuxna människor kan vara ansvarstagande nog att lösa sina inbördes problem. Det kan de säkert i många fall men så snart man accepterar ett ledarskap för en grupp har man också vissa förväntningar på ledarskapet. En sådan förväntan är att lösa problem och lösa tvister.

När jag tittar på dessa två sidor av passivt destruktivt ledarskap träder mod fram som ett nyckelord. Om du som chef saknar mod lämnar du spelfältet åt andra. Du vårgar inte ta tag i konflikter och vill inte riskera att själv hamna i en konflikt. För mig är det också uppenbart att det krävs mod att vara tydlig. Ju tydligare man är desto mer framgår det om man saknar kunskaper och kompetenser, desto mer framgår det vad man vill vilket kan ifrågasättas, och desto mer förväntningar får man från andra att man ska hålla sig till något på ett konsekvent sätt. Att ställas inför detta kräver mod. Att vara vag kräver inte samma mod men det leder heller inte någonstans.

Tänk efter om du har tappat greppet och blivit en passiv ledare. I så fall är det dags att styra om och börja leda. Aktivt och konstruktivt. Modigt, närvarande och tydligt.

Kommentera →

Pedagogisk chef?

12 Sep 2018

I tidskriften Chef redovisar de en undersökning om vilka som är de mest eftertraktade egenskaperna/kompetenserna hos en chef i publicerade annonser för rekrytering. Tre i topp är att vara pedagogisk, att ha en eftergymnasial examen och att ha ledarskapsförmåga. Den mest eftersökta och populära egenskapen är att vara pedagogisk. Vad innebär det? Det finns en viss vaghet här.

För mig som har arbetat inom pedagogisk verksamhet i flera decennier och dessutom studerat ledarskap på nära håll är det inte helt uppenbart vad som efterfrågas. I vardagstal betyder pedagogisk ofta att kunna förklara på ett tillgängligt sätt (att inte krångla till det). Är det detta som menas?

I min egen forskning har det framkommit att den mest eftertraktade kommunikationskompetensen är tydlighet. Att vara tydlig är att göra innehållet tillgängligt för mottagaren. Kanske är det därför tydlig kommunikation som efterfrågas när man vill ha en ledare som är pedagogisk.

Pedagogik är läran om utbildning och lärande. Tidigare sade man att pedagogik stod för utbildning och uppfostran. Att vara pedagogisk skulle enligt detta idag innebära att kunna utbilda och skapa förutsättningar för lärande. Det pratas ofta om organisationslärande och kollegialt lärande. Är det detta en duktig ledare ska kunna initiera och bidra till?

I en nylig enkätstudie som jag genomförde står det klart att vara pedagogiskt insatt är en viktig förutsättning om man är ledare för en pedagogisk verksamhet. Det framkommer inte i undersökningen som publicerades i Chef om de fall där ledaren önskas vara pedagogisk ska leda en pedagogisk verksamhet. Att vara insatt i pedagogik är dock inte detsamma som att vara pedagogisk. En person kan mycket väl vara det ena men inte det andra.

Varför är det just nu så populärt att vara pedagogisk att det förekommer i en tredjedel av alla annonser där en ledare eftersöks? Min gissning är att ledare som har visioner och mål med verksamheten men inte kan förmedla dessa till sina följare inte kan få dem med sig. En förhoppning är att pedagogiska ledare kan förmedla vad de vill åstadkomma. I sådana fall är det lika viktigt att vara en god kommunikatör som att man är en god visionär.

Som det framkommer i min kompetensmodell är visioner/mål och kommunikationskompetens två av fyra nödvändiga komponenter. Det är därtill särskilt viktigt att en ledare kan fältet från grunden och att ha en god relationskompetens. I vilken ledarskapsmodell är det givet att vara pedagogisk? Vet inte. Vad tror du?

Kommentera →

Skolbibliotekens ledning under skolans rektor

24 Aug 2018

Att vara rektor innebär att ansvara för ett brett område. Förutom det man kan betrakta som kärnverksamheten, d.v.s. traditionell utbildning och undervisning, har rektor ansvar för fritidshemmets verksamhet, den administrativa enheten och skolbiblioteket. Ofta tillkommer lokalvård och skolbespisningspersonal. När det gäller hur skolan ska styras finns det olika omfattande och olika tydliga specificeringar för de olika områdena. Rektor ska vara insatt i alla styrdokument för verksamheten men frågan är om rektor är det? I detta inlägg ligger fokus på skolbiblioteken och skolbibliotekarierna. Hur upplever skolbibliotekarierna rektors ansvar och ledning?

Fortsätt läs →

Utbildning, undervisning och lärande

16 Aug 2018

Det dök upp en fråga i forskarnätverket researchgate.net som jag valde att svara på. Eftersom svaret uppskattades av många och rekommenderades så har jag valt att presentera fråga och svar här.

Frågan som en forskare ställde löd så här:

What is the difference between education, teaching and learning?

Mitt svar löd så här:

Learning is a process of increasing or reorganizing knowledge (theoretical or practical). It can be both formal and informal. Education is a formal way of organizing learning situations that are based on a system of selected and structured knowledge. Teaching is an intended act to enable learning, usually in a formal context. A guided kind of learning. The intention does not always lead to learning. Teaching can actually make learning more difficult. Note that learning can happen anywhere at anytime. Both within the system of education and outside of it. Learning does not have to involve teaching. You can learn on your own. You can learn from others mistakes. Also note that teaching can involve learning for the teacher. You can both learn more about the subject and about how to teach while you are doing it.

Det kan vara lite problematiskt med en direktöversättning så jag översätter så nära det går.

Fråga: Vad är det för skillnad på utbildning, undervisning och lärande?

Svar: Lärande är en process som ökar eller omorganiserar kunskap som kan vara både teoretisk och praktisk. Praktisk kunskap kan vara allt från att klippa med en sax till hur man cyklar till hur man skriver på ett tangentbord. Det kallas ofta hur-kunskap eller att veta hur. Teoretisk kunskap är vad-kunskap och innebär att veta något om något. Till exempel namnet på Sveriges huvudstad eller att det går tåg mellan Göteborg och Stockholm. Lärande kan vara både formell och informell. Med formellt lärande menas att lärandesituationen är planerad och strukturerad och i någon mening reglerad. Lärandet kan inte göras hur som helst, när som helst, var som helst och med vem som helst. Informellt lärande är allt annat lärande som sker avsiktligt.

Utbildning är ett formellt sätt att organisera lärandesituationer som baseras på utvald och strukturerad kunskap. En utbildning ska erbjuda viss kunskap, inte vilken kunskap som helst och helst inte "okunskap". Undervisning sker i regel inom ramen för utbildning och är då en serie avsiktliga handlingar för att möjliggöra lärande av viss kunskap. Undervisning är vanligtvis formell. Undervisning är en form av väglett lärande. Även om avsikten med undervisning är att andra ska lära sig behöver det inte vara fallet. Den som deltar i undervisning kan lära sig det som en undervisande lärare avser men den kan också lära sig något annat, något felaktigt eller inget alls. Det som rubriceras undervisning kan ibland uppfattas som förvirrande och blir därmed något som försvårar lärande snarare än underlättar lärande.

Lärande kan ske var som helst och när som helst. Det behöver inte relateras alls till utbildning eller undervisning. Det är fullt möjligt att lära sig på egen hand. Man kan också lära sig med andras hjälp utan att det kallas undervisning eller utbildning. Detta lärande inkluderar även att man kan lära sig av andras misstag.

Undervisning är avsedd för att andra ska lära men det är mycket möjligt att den som undervisar själv lär vilket inte nödvändigtvis är avsikten med undervisningen. Man kan lära sig mer om sitt eget ämne och man kan lära sig om att hjälpa andra att lära när man undervisar.

Förhållandet mellan utbildning, undervisning och lärande är komplext men det är helt klart så att lärande är det bredare begreppet och att utbildning och undervisning är specialfall som förväntas involvera lärande men inte behöver göra det.

Hur går dina tankar kring dessa begrepp?

Kommentera →

Ledarskap och konflikthantering - en intervjustudie

2 Aug 2018

Ledarskap innebär ofta att hantera konflikter. Det kan vara konflikter som ledaren själv är part i eller där ledaren har rollen som medlare.

I en intervjustudie som jag utförde 2017 berättar 18 ledare i nästan lika många olika organisationer om hur konflikthantering och kommunikation hänger samman. Här följer några av huvuddragen.

Fortsätt läs →

Intentionalitet

19 Jul 2018

Intentionalitet är ett spännande fenomen som vid första anblick verkar så simpelt att vi inte ens ägnar det en tanke men ju mer vi tänker på det desta mer komplext framstår det. I denna mening bakade jag in två av de centrala aspekterna av intentionalitet. Vad vi ägnar våra tankar och hur något framstår. Utgångspunkten är vad som ofta kallas det intentionala objektet. Om jag tänker på en blå vas är vasen det intentionala objektet därför att vasen är vad jag ägnar mina tankar åt just nu. Om jag skulle tänka på en tallkotte skulle denna bli mitt intentionala objekt. Det intentionala objektet är vad som upptar mina tankar i nuet. Detta intentionala objekt framstår också på ett särskilt sätt. Det blir ganska uppenbar om vi skiftar från att tänka på en blå vas till att tänka på en tallkotte och tillbaka till vasen igen. Upplevelsen av dessa båda objekt är olika. I det ögonblick jag tänker på vasen finns det något vasigt över min tanke och i det ögonblick jag tänker på kotten finns det något kottigt över min tanke. Om du har hängt med i detta resonemang har du förstått en grundläggande idé med intentionalitet: vad som upptar min tanke just nu och hur det framstår för mig.

Fortsätt läs →

Multimodalt lärande - en grund för lärande eller en fluga

11 Jul 2018

Hur väl känner du till begreppet multimodalt lärande? Om du är intresserad av lärande är det troligt att du har hört talas om det. Vad är det då som är speciellt med lärande som är multimodalt? Det beror faktiskt på vad man menar med multimodalt. Den viktiga delen i ordet multimodalt är modalt. Vad betyder det och var kommer det ifrån? Rent etymologiskt kommer det ifrån det latinska ordet modus som antingen betyder mått eller sätt. Vilken betydelse som gäller beror på i vilket sammanhang ordet används. Ordet modell är en direkt avledning ifrån modus i betydelsen mått. Modell betyder litet mått. Det är ju begripligt med tanke på att en modell ofta är en miniatyr av något. Alltså något i mindre skala. Orden modal eller modalitet kommer ifrån den andra betydelsen av modus, nämligen sätt. För att göra det enkelt kan man säga att modalitet betyder sätt att göra något eller sätt att processa något. Om man då lägger till förledet multi blir betydelsen flera sätt att göra något eller flera sätt att processa något.

Fortsätt läs →

Frågebaserat lärande

29 Jun 2018

Att ställa frågor kan ha större inverkan på livet i stort än vi tror. Det finns så många olika orsaker till att ställa frågor och även väldigt många olika sorters frågor. Frågor kan reducera en tillfällig förvirring, öka kvalitén på en relation eller bidra till omfattande lärande.

Det finns i grunden tre orsaker till att vi blir förvirrade. (1) Vi får för lite information. (2) Vi får felaktig information. (3) Vi får för mycket information. I samtliga fall kan man ställa frågor för att reducera förvirringen. När man får för lite information får man be om mer. När man får felaktig information kan man be om korrekt information men man kan också fråga varför man har fått felaktig information. I de fall man får för mycket inforamtion kan man fråga vilken information som är den mest väsentliga så att man kan ta den som utgångspunkt.

Fortsätt läs →

Glad midsommar

22 Jun 2018

Jag önskar alla läsare en trevlig midsommarhelg.

Den bästa lärdomen är att njuta och ha roligt.

Kommentera →

Det kompetenta ledarskapet och relaterade faktorer

18 Jun 2018

Vilka faktorer eller egenskaper associeras ofta med ett gott ledarskap om chefen har goda kunskaper och kompetenser kring ledarskap i största allmänhet?

I en nylig enkätstudie har ca 750 personer som arbetar inom pedagogisk verksamhet (personal på förskolor, skolor, fritidshem och skolbibliotek) svarat på om de anser att deras närmsta chef, antingen en rektor eller en förskolechef, har goda kunskaper och kompetenser kring ledarskap i allmänhet. I samma enkät har de fått fylla i om de håller med eller inte håller med om en rad andra påståenden om samma chef.

Fortsätt läs →

Ledarskapet relaterat till att göra ett bra jobb

7 Jun 2018

Detta är mitt fjärde inlägg i ordningen om pedagogiskt ledarskap baserat på en enkät som förskolepersonal, fritidshemspersonal och skolpersonal har fyllt i. Denna gång ligger fokus på deltagarnas bedömning kring att göra ett bra jobb på sin arbetsplats. Denna känsla om att göra bra ifrån sig har relaterats med hur den närmsta chefen är som ledare.

Fortsätt läs →

Kunskapsdelning i en Community of Practice

3 Jun 2018

En Community of Practice, även kallad praxisgemenskap eller kunskapsgemenskap, består av en grupp eller organisation som har ett specifikt kunskaps- och kompetensområde gemensamt. Det kan handla om så olika grupper som fotbollsspelare, bibliotekarier, mäklare, programmerare eller svetsare. I en sådan gemenskap finns det alltid några individer som har utövat sporten/yrket längre och som i någon mening är expert och mästare på sitt område. Genom att umgås med dessa mästare blir övriga i gruppen mer som dem. De tänker mer och mer som mästarna, de kommunicerar mer och mer som mästarna och de utövar de typiska professionshandlingarna mer och mer som mästarna.

Fortsätt läs →

Ledarskapets roll för framtidssynen

29 May 2018

I min enkätundersökning om pedagogiskt ledarskap ställde jag två frågor om framtidsutsikterna för den egna verksamheten och för den egna viljan att bli kvar i verksamheten. De deltagande arbetar inom förskola, grundskola eller fritidshem. Det finns en mängd faktorer som kan spela in men det jag är särskilt intresserad av är ledarskapets inverkan på framtidsutsikterna. Av 14 ledarskapsrelaterade påståenden är det två som kan förväntas ha större inverkan. Det handlar om ledarens vision för verksamheten och ledarens mål för verksamheten. Vad som i övrigt framträder som betydelsefullt lät jag vara öppet.

Fortsätt läs →

Hur mycket och på vilket sätt kommunicerar vi på jobbet?

27 May 2018

För en tid sedan genomförde jag en serie studier i tre mindre organisationer. I den första av studierna ville jag ta reda på ungefär hur mycket de anställda i en organisation kommunicerade med var och en av sina kollegor. Jag ville veta hur stor andel av det som kommuniceras som är arbetsrelaterat och hur stor andel som är av mer privat natur. Därtill ville jag veta hur många olika kontaktytor de använde för att kommunicera med varandra. Jag gjorde antagandet att de som kommunicerar mer, i tid räknat, och de som har en närmare relation har fler sätt att komma i kontakt med varandra.

Fortsätt läs →